I militären spelade hästen en viktig roll, i jordbruket huvudrollen och i skogen slet fårade hästkarlar sida vid sida om sina brukshästar. Förr var stallet och hästarna kort och gott männens domäner, men under de senaste 50 åren Hästsverige gått från starkt manligt till kvinnligt. Lite ”lätt förenklat” skulle man kunna dra slutsatsen att männens närvaro i stallet hänger ihop med hästens roll i samhället. Köper du resonemanget?
Hästen var det djur som hade högst status i det svenska jordbruket på 20- och 30-talet och enligt beräkningar som gjorts fanns år 1920 det högsta antalet hästar som hittills uppmätts i Sverige: över 700 000 hästar (idag finns det uppskattningsvis 355 000).
Ridfrämjandet bildades 1948 för att främja folkhälsan och göra ridsporten till ”folksport”. Bland annat genom att låna ut arméns hästar (ackordshästar) till ridskolor och ge billiga lån till ridhusbyggnader. Under 1960–70-talet avhästades armén och i allt större utsträckning började tjejerna att ta plats på stallbacken och sjaletten satt som gjuten under hjälmen. Under de senaste 50 åren har Hästsverige gått från starkt manligt till kvinnligt, och framförallt har ridsporten blivit allt mer feminint kodad i Sverige.
Männen kör på – tjejerna sitter upp
Hästsporten uppfattas som jämställd när alla tävlar mot varandra på samma villkor, men i folkmun beskrivs ridsporten i första hand som en idrott för flickor och kvinnor. På elitnivå är fördelningen jämnare mellan kvinnor och män, men på lite lägre nivåer och i yngre åldrar är omkring 90 procent som rider tjejer. I samhället har hästar och ridsport feminiserats så pass att det är snarare ett undantag att pojkar och män söker sig till ridskolan, och allt färre män får en naturlig koppling till hästar. Föräldrar till barn i ”börja-rida-åldern” är själva uppväxta allt sedan ridskolorna blev den stora rekryteringen av hästmänniskor. Där många mammor blir återvändare, medan pappor inte känner sig hemma. Alls. Vad får det här för konsekvenser?
Å andra sidan är trav och galoppsporter som är fortsatt starkt förknippade med män som kuskar och tränare, även om tjejerna tar en allt större plats även där. Och det stärker ansatsen i ingressen, eftersom det ofta är tävlingsmomentet och möjligheten att faktiskt tjäna pengar, som är drivkraften för de som väljer att söka sig till trav- och galoppsporten. Och många av landets unga travtränare har dessutom ”ärvt” yrket hemifrån, det vill säga – man är uppväxt i en miljö där hästarna är lika mycket ett jobb som livsstil.
Gilla Häst handlar om att lyfta hästens roll i samhället, och en utmaning är att nå pojkar och män med positiva budskap om hästar. Många män finns i ledande positioner i samhället, och även om många av dem ser hästens positiva effekter på samhället i stort, är det markant färre män än kvinnor som har insikt i hur hästar gör skillnad. Och hur de skulle kunna bidra till Agenda 2030:
- Mål 3: God hälsa och välbefinnande
- Mål 4: God utbildning
- Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ökad tillväxt
- Mål 11: Hållbara städer och samhällen
Under maj månad kommer vi att försöka lyfta goda exempel där männen är i fokus, och även fånga upp inspel från er, så att kan nå fler.
Text: Jessica Ortiz Bergström
Foto: Petter Karlsson