RÄTTVIKS TRAVSKOLA är en av 33 travskolor i vårt avlånga land. Här pågår ett ständigt arbete för att stallet ska vara mer tillgängligt. Nu senast genom nytänkande samarbeten med skolor.
När Karolina Jakobsson, ansvarig för travskolan i Rättvik, blev sjukskriven efter en knäoperation tog hon chansen att läsa en kurs via yrkeshögskolan på temat ”NPF hos barn och unga”. Ju längre in i kursen hon kom, desto tydligare blev det vilken bra miljö stallet och travskolan är, och vilka möjligheter som finns för att möta den här målgruppen.
– Vi har tydlighet, struktur och rutiner. Vi lär oss att det lönar sig att vara lugn och jobba med vårt kroppsspråk. Inte olikt det man kallar låg affektivt bemötande, som vi fick lära oss under kursen. Det är ju precis så man hanterar hästar, säger Karolina.
TILLBAKA PÅ ARBETET IGEN började Karolina fundera kring hur travskolan med ganska små anpassningar skulle kunna utveckla både stallmiljön och lektionerna för att passa fler målgrupper. Det kunde handla om enkla saker som att sätta upp tydliga tavlor med bildstöd och färgkoda hästarnas utrustning.
UNDER SAMMA ÅRbyggde Karolina även på med en utbildning hos Lära med Hästar, vilket gav henne fler verktyg för att utveckla lektionerna på nya sätt.
– Att bygga på med kompetens och få lite ny inspiration har gjort att vi har vågat testa nytt både för befintliga elevgrupper och helt nya! Behovet av hälsofrämjande insatser och alternativa lärmiljöer är stort, det vet vi. På travskolan har vi har alla förutsättningar att möta det, och vi är på god väg, säger Karolina
FLER LÄR MED HÄSTAR. Den här veckan genomförs en grundläggande kurs i Lära med hästar på just Travskolan Rättvik för tio travskoleledare från hela landet. Satsningen är ett initiativ från Svensk Travsport.
– Vi på Lära med Hästar är så himla glada över förtroendet, men också över möjligheten att få lära oss mer om den här världen. Om travet. Och travskolorna, och vilken fantastisk resurs detta är, säger Lisa Thorngren som lotsar ledarna genom metoden. Från och med fredag kommer ett helt gäng travskolor nu också kunna erbjuda Lära med Hästar, som ännu ett verktyg i verktygslådan för att främja hälsa och lärande. Visst är det bra?
Skulle hästar kunna spela en större roll i skolans värld? I de fall man har testat att flytta ut delar av skolarbetet till stallet, har man sett prov på hur umgänget med hästarna hjälper eleverna att träna på förmågor som är nyttiga både i skolan och i övriga livet.
I de flesta skolor där hästar finns med på schemat, kommer initiativet från någon i personalen som är hästintresserad. Så här säger Cecilia Larsson-Ståhl, rektor på Rosengårdsskolan i Malmö, som gästade det tredje avsnittet av Gilla Häst-podden.
– Det är en fördel om någon är hästintresserad, men inte ett måste. Har man själv hållit på med hästar känner man till alla positiva effekter som de kan generera, vilket man antagligen inte gör lika lätt om man upplever hästar som stora och skrämmande. Men genom mycket information om hur hästarna kan påverka eleverna positivt, tror jag säkert att man kan nå ut även till skolor där det inte finns hästintresserad personal.
Finns det plats för hästar i framtidens drömskola? – Min drömskola är en skola där alla elever lyckas och lär sig. En skola där alla känner tilltro till framtiden och har framtidsdrömmar. Men jag skulle också gärna se en skola där hästar finns med i bilden på ett långsiktigt och strukturerat sätt. Hästar bidrar till elevernas självförtroende, elevernas självkännedom, man tränar kommunikation och ledarskap, man bygger relationer och tillit. Det är så många bitar som jag tänker att eleverna kan ta med sig in i framtiden så det är verkligen väl värt att satsa på, säger Cecilia.
En utmaning är att även få rektorer och politiker som saknar egen erfarenhet av hästar, att se värdet av verksamheten.
– Jag skulle önska att fler vågade satsa på att låta hästar ta plats i samhället, i skolan, sjukvården och andra ställen där det finns människor som behöver växa, utvecklas eller komma tillbaka efter sjukdom. Hästar har en fantastisk förmåga att verka avstressande, få dig att vara här och nu samtidigt som de bygger självförtroende, lär dig att kommunicera och förstå vad relationer och tillit egentligen handlar om. Även ledarskap är en förmåga man verkligen tränar med hästar. Vill vi till exempel ha fler politiker i framtiden med ett tydligt ledarskap, kan det vara väl värt att satsa på hästar, avslutar Cecilia.
Att få unga personer som lider av psykisk ohälsa och står långt ifrån arbetsmarknaden till att närma sig studier och egen försörjning via stallet, går det? Med projektet Grön Rehab i Söderköping har man visat att svaret är ja!
Arbetsmarknadsenheten i Söderköping driver projektet Grön Rehab i samarbete med Söderköpings Ryttarsällskap sedan 2016. Verksamheten ger förutsättningar för ungdomar som står långt från arbetsmarknaden att närma sig arbetslivet. Under arbetsplatsliknande förhållanden förbereder man deltagarna att komma i praktik, jobb eller utbildning och på ridskolan finns möjlighet att testa på många olika arbetsområden. Många av deltagarna har varit hemmasittare under en lång period så utmaningen är att hitta en ny plats åt dem att komma igång. En viktig faktor till att verksamheten har lyckats är gränsöverskridande samverkan.
– Många av de här ungdomarna har snurrat runt mycket bland olika instanser och blir handledartrötta, därför behöver man vara lite okonventionell för att kunna nå dessa individer, säger Jörgen Rosin, chef för Arbetsmarknadsenheten i Söderköpings Kommun, och ansvarig för verksamheten.
I stallet finns en mängd olika arbetsuppgifter som inte bara handlar om hästskötsel utan de får även prova att jobba med skötsel av hagmark, trädgård, administration, snickeri med mera. Varje morgon börjar verksamheten med ett möte där man stämmer av dagsformen och arbetsuppgifterna delas upp mellan deltagarna. Det finns inga krav på att någonting ska vara klart eller bra, det som blir gjort det blir gjort. Deltagarna behöver inte prestera, alla tar det i en takt som funkar för dem. Handledarna jobbar också sida vid sida och på samma villkor.
– Vi gör ingen skillnad på deltagare och handledare. Om deltagaren mockar så mockar handledaren bredvid, berättar Henrik Sander, behandlingspedagog och handledare på ”Försteget”.
Det finns en trygghet och gemenskap i gruppen och en acceptans för varandras olikheter och svårigheter. Resultatet har hittills varit mycket lovande. Mer än 50% av deltagarna har kommit vidare till studier eller till arbete vilket få ses som ett mycket gott resultat för den här målgruppen. Utmaningarna är som nästan alltid budget, många insatser har blivit pausade i år på grund av sparkrav men Försteget rullar på tills vidare.
– Det är viktigt att vara ärlig med resultaten för att kommunen ska inse vad de får för pengarna, säger Henrik Sander.
Hur många deltagare är inskrivna i verksamheten samtidigt?
– Vi har en maxgräns på tio deltagare åt gången i stallet och vi är tre handläggare på plats. De behöver mycket stöd så vi skulle inte hinna med om det var fler. Blir det fullt har vi ett kösystem.
Hur blir deltagarna aktuella? Vilka kriterier för att få komma med? Vem remitterar?
– Deltagarna är sådana som står långt ifrån arbetsmarknaden av olika orsaker. De blir remitterade av socialtjänsten, psykiatrin, försäkringskassan eller skolan. De kommer med en anvisning till Försteget för att få en vardagsstruktur. Vi träffas alltid innan och stämmer av om de är motiverade och om den här verksamheten passar just dem.
Vilken är den största utmaningen med verksamheten?
– Det svåraste är att motivera igång deltagarna i början. Men när man ger dem lite tid och kommer in i rutiner så märker de också att måendet blir bättre. De blir också del av ett sammanhang som hjälper dem.
Hur är det med finansieringen av materialet som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter. Står klubben för det? T ex staketstolpar?
– Det som kommunen och enheten betalar är arbetskläder så de är korrekt klädda, allt annat står föreningen för. Det är material som ändå skulle ha köpts in.
Vad är era bästa tips för att få andra personer att inse vinsterna med ridning och aktiviteter i stallet?
– Det är att bjuda in till studiebesök för att på riktigt förstå verksamheten. Det är bra att visa att det inte behöver vara så svårt, men det måste finnas ett intresse och ett driv. Ibland blir det dock lite för mycket regler och paragrafer som bromsar upp goda initiativ.
Har kommun och investerare frågat om utbildning på personal? I så fall vad krävs?
– Jag är behandlingspedagog, en kollega socionom, och en annan jobbar inom psykiatrin. Kommunen har inget krav på formell utbildning då vi inte är vårdinrättning och verksamheten är frivillig. Stallpersonalen har alltid huvudansvaret för hästarna.
”Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla”
Hästar bidrar och gör skillnad! Visste du att…
Hästen är idag en uppskattad medhjälpare inom rehabiliteringen och psykiatrin, men visste du att hästar även kan vara en resurs för specialpedagoger och skolan? “Hästunderstött lärande” har visat sig vara effektivt för att motivera barn till lärande men också stärka deras självkänsla och självförtroende.
I Malmö finns verksamhetenLära med Hästar som erbjuder utbildningsprogram – med hästar som lärare! Här får elever tillsammans med sina 600 kg tunga pedagoger träna sig i att kommunicera, samarbeta, lösa problem och fokusera. Träning som visat sig stärka både barnens självkänsla och skolprestation enligt de skolor som deltagit.
Hästunderstött lärande och stallmiljön har visat sig vara extra effektivt för elever med adhd, add och autism samt personer som lider av depression och ångest. Hästar kräver omvårdnad och rutiner vilket gör att vi kommer upp ur sängen och ut. Hantering av hästar kräver dessutom tydlighet, fokus och ömsesidig respekt samtidigt som vi bygger en relation till hästen, vilken aldrig dömer eller bedömer våra personligheter…
Hästunderstött lärande kan vara en väg tillbaka för så kallade “hemmasittare”, det vill säga barn som av olika anledningar inte går i skolan som de ska. En kartläggning som TV4:s ”Kalla fakta” gjorde 2018 visade att minst 5 500 svenska barn hade längre perioder av ogiltig frånvaro. Idag finns flera inspirerande samverkansprojekt mellan skolan och hästvärlden där elever återfått motivationen och glädjen till lärande.
Vill du bli bättre på matte eller få lättare att minnas? Börja rida! En studie vid Tokyo universitet har visat att barns inlärningsförmåga gynnas av ridning, eftersom hästens rörelser aktiverar viktiga delar av hjärnans funktioner.
Alla som rider känner nog till de uppbenbara hälsofördelarna med sporten, som till exempel bättre kondition, styrka och bålstabilitet. Det finns också studier som visar att ridning leder till ökat självförtroende och bättre stresstålighet. Nu har forskare också kommit fram till att ridningen aktiverar den del av hjärnan som påverkar inlärning och minne. Det i sin tur kan också främja förmågan att lösa problem.
106 barn i åldern 10–12 år deltog i studien, 34 flickor och 72 pojkar, och de delades in i tre olika aktivitetsgrupper; ridning, promenad och vila. Före och efter passen fick de göra kognitiva och matematiska tester.
Resultatet visade att den grupp som fått rida hade bättre resultat på testerna. Forskarna tror att detta kan bero på att vibrationerna som uppstår i sadeln påverkar det sympatiska nervsystemet som i sin tur kan göra det lättare att lösa problem. Man såg också att olika hästar påverkar denna effekt på olika sätt, eftersom rörelserna skiljer sig åt mellan hästar.
Vi bjuder på kakor! Om du tycker det är ok, klickar du bara på "Acceptera alla". Du kan såklart välja vilken typ av kakor du vill ha genom att klicka på "Inställningar".
Läs vår cookie policy
