Lena och Kristina blev långtidssjukskrivna efter en lång karriär inom sjukvården och drabbades av hjärntrötthet. De tappade allt – självkänsla, inkomst och livslust. Men genom hästunderstödd terapi började kraften långsamt komma tillbaka.
Både Lena och Kristina är sjukgymnaster och har jobbat i många år inom vården. Kristina var egenföretagande fysioterapeut när hon för några år sedan var med om en ridolycka och drabbades av en skallskada. Själva olyckan har hon inte så mycket minnen ifrån, mer än att hästen blev rädd för en löst springande hund. I fem månader efteråt fick hon gå med en styv halskrage. Hon fick gå på smärtrehabilitering men behövde också morfin för att uthärda smärtan. Hon kände hela tiden att hon ville tillbaka till stallmiljön och hästarna, fast i en skyddad form. Efter ett tidigare studiebesök på Humlamaden Grön Rehab försökte hon få en remiss dit, men det var svårare än hon trodde.
– Smärtrehab sa nej, de tyckte det verkade farligt. Men de förstod nog inte vad verksamheten går ut på, det handlar ju inte om ridning utan att läka tillsammans med hästarna och de andra djuren i naturen, säger Kristina.
Till slut lyckades hon i alla fall få en remiss från annat håll och kunde påbörja sin behandling. Vilket var tur eftersom Coronan satte stopp för all annan behandling. Att få komma till Humlamaden blev den stora vändningen för Kristina.
Vad var det som gjorde att det vände?
– Att få känna sig som en del av ett sammanhang igen… nu blir jag rörd, men det är faktiskt viktigt. Efter att ha gått hemma så länge som ett år tappar man ju så mycket. Men också att få vara nära hästarna var läkande. Jag kommer aldrig glömma när jag klev upp på 750-kilos Rocky för första gången och fick hjälp att lägga mig på hans mjuka rygg bakåfram med huvudet mot svansen. Det var en väldigt speciell läkande känsla
Hur mådde du innan du kom till Humlamaden?
– Jag gick på smärtrehab och fick akupunktur, men jag var helt stel i nacken efter att styvkragen togs bort. Hela halsmuskulaturen var försvagad och jag behövde sova 2–3 timmar mitt på dagen. Livet var väldigt tufft. Men jag valde att sluta med morfinet även om det var jobbigt och började jobba med min nacke. Samtidigt var jag väldigt skör både smärtmässigt och livsmässigt.
Lenas historia liknar Kristinas i mångt och mycket.
Vad var det som hände dig?
– Jag drabbades av utmattningssyndrom med hjärntrötthet som följd. Jag gick ganska länge i psykoterapi. Genom en försäkring jag hade kom jag till en läkare, berättar Lena.
Hur märkte du att du var utmattad?
– Jag hade mycket problem med hjärtat, det slog både ojämnt och extraslag men ingen läkare tog det på allvar. Jag bara vilade lite och så körde jag på som vanligt. Det sitter så djupt rotat i en att man måste jobba och ta hand om sina patienter att man glömmer bort sig själv, berättar Lena.
Hur kom du i kontakt med Humlamaden?
– Jag blev remitterad av min läkare efter ett års sjukskrivning. Det kändes så bra att komma hit och känna att man får vara någon, man möts av en otrolig respekt. Som sjukskriven är man ju annars liksom i botten av samhället. Man tappar självkänsla och existensberättigande när man inte klarar att jobba eller göra någonting. Det var här som det började vända för mig, att komma hit till djuren och naturen och personalen som är fantastisk både kunskaps- och erfarenhetsmässigt, säger Lena.
Den hästunderstödda terapin på Humlamaden är indelad i tre faser, där man successivt utmanas att göra mer aktiviteter, men i sitt eget tempo. I Fas 1 är det mycket fokusering på vila, och att lära kroppen om lugn och ro igen. Bland annat genom mindfulnessövningar på hästen i naturen. För att kunna påbörja läkningen så måste man börja med att ta bort den negativa stressen från yttre faktorer. Succesivt ökar man sedan på med sysslor i fas 2 och 3. Ridningen är också ett viktig inslag i läkningsprocessen.
– Nu är jag sitter på min favorit Rocky, kan jag behandla min nacke. Han vaggar fram och i en lugn skritt kan jag sjukgymnastisera min nacke via hans rörelser under mig. Hästen är min snälle kiroprakor brukar jag säga. På 20 minuter är hälften av all smärta försvunnen, det lyckades jag inte ens med när jag tog morfin, berättar Kristina.
En skrittrörelse ger 3000 impulser till muskler i kroppen per minut som man ska parera så man tränar upp styrka. Hästen är ett fantastisk behandlingsredskap.
Idag mår båda två så mycket bättre och båda är på väg att komma tillbaka till arbetslivet. De får hitta nya sätt att arbeta på och har lärt sig att vara varsamma mot sig själva.
Lyssna på hela intervjun med Lena och Kristina här i Gilla Häst-podden:
