Kategori: Nyheter

  • Säkerhet, glädje, resultat.

    Säkerhet, glädje, resultat.

    På Söderåsens Forsgård i Skåne, är är hästen medicinen och naturen är behandlingsrummet. Här har den legitimerade sjukgymnasten Ulrika Stengard-Olsson bedrivit just fysioterapi till häst i 25 år och byggt upp en verksamhet som i dag tar emot patienter från hela Sverige och världen.

    Hästunderstödda insatser inom sjukgymnastik använder hästens tredimensionella rörelse för att förbättra balans, koordination och muskelstyrka hos patienter med bland annat neurologiska skador eller fysiska funktionsnedsättningar. När Ulrika 1994 började arbeta med ridsjukgymnastik på barnhabiliteringen i Region Skåne var steget till att etablera en egen verksamhet på familjegården inte långt. År 2000 startade Söderåsens Forsgård som företag och har sedan dess successivt vuxit till den verksamhet den är i dag.

    HÄSTEN SOM RÖRELSETERAPEUT
    Idén till ridsjukgymnastik, eller ridfysioterapi, grundar sig i hästens unika rörelse. Hästen rör sig i tre plan: fram och tillbaka, sida till sida och med en rotation. Rörelsen påminner om hur vårt bäcken rör sig när vi går. Det är en tredimensionell rörelse som är spänningsreglerande och tonusnormaliserande och som sätter i gång processer i kroppen som är svåra att uppnå
    på annat sätt.
    – Om jag har en strokepatient som till följd av sin stroke fått en nedsatt rörelseförmåga, använder jag mig av en lyft för att hjälpa upp patienten på hästryggen. Efter bara några minuters ridning kan jag se hur den drabbade sidan börjar slappna av. Då kan jag som sjukgymnast börja arbeta med stabilitet, rörelse, balans och mycket annat, berättar Ulrika Stengard-Olsson.
    Patientgruppen är bred. Hit kommer personer med stroke, MS, Parkinson, trafikskador, barn och ungdomar med Downs syndrom och andra funktionsnedsättningar. Gemensamt för dem alla är att de sällan behöver motiveras.
    – Jag behöver inte motivera mina patienter eftersom de längtar efter att få komma hit. De har fokus på uppgifterna de ska utföra på hästryggen och de gör det ute i naturen. Kombinationen är oslagbar, säger Ulrika.

    LÅNG ERFARENHET OCH KVALITESSÄKRING
    Ulrika tog sjukgymnastexamen 1991 och har arbetat med ridsjukgymnastik i hela sin yrkeskarriär. Söderåsens Forsgård startade som företag år 2000, men redan 1991 började hon bygga upp ridsysioterapin i Region Sörmland och där efter, 1994, byggde hon upp ridfysioterapin på barnhabiliteringen i Region Skåne. Där utbildade hon kollegor och skapad en hjälpmedelsbank där föräldrar kunde låna specialhjälpmedel. Idag driver hon verksamheten på heltid med ett team bestående av ridsjukgymnastassistenter, ridsjukgymnastkollegor, en sjuksköterska och stallpersonal.
    Framgången förklarar hon med envishet, kompetens och ett systematiskt kvalitetsarbete.
    – Vi har lång erfarenhet och mycket kunskap. Vi satsar på personalen, kvalitetssäkrar, gör riskbedömningar och följer noga upp varje gäst och patient. Tillsammans utvärderar vi hela tiden hur vi kan bli bättre. Säkerhet är alltid första prioritet, berättar Ulrika. Sedan kommer glädjen. Och så behandlingsresultaten, i den ordningen.

    FORSKNINGEN BEKRÄFTAR EFFEKTEN
    Region Skånes forsknings- och utvecklingsenhet har genomfört en oberoende utvärdering av verksamheten. Det påvisades kvarstående positiva effekter, fysiskt, psykiskt och socialt, upp till sex månader efter ett intensivt behandlingsläger på gården. Det är resultat som Ulrika länge kämpat för att få gehör för hos beslutsfattare.
    – Alla resultat finns på papper. Ändå är det en utmaning att nå fram. Det handlar om att informera och utbilda, och att inte ge upp, säger Ulrika.

    SAMARBETEN SOM STRÄCKER SIG LÅNGT
    Söderåsens Forsgård har i dag avtal och direktupphandlingar med ett flertal kommuner och regioner, och tar emot patienter från hela Sverige. Men verksamhetens rykte har spridit sig långt utanför landets gränser. Hit söker sig patienter från länder som USA, Colombia och Australien, ofta i kombination med en längre vistelse på gården och genomförande av en
    intensiv period av ridsjukgymnastik. Något av det mest talande är kanske ändå de patienter som Ulrika mötte redan i mitten av 90-talet på barnhabiliteringen och som fortfarande är med och rider.
    – Att många ser gården som ett andra hem är ett av de bästa kvittona jag kan få, säger Ulrika.

    EN PLATS DÄR ALLA ÄR VÄLKOMNA
    På Söderåsens Forsgård är tillgänglighet och anpassning ett ledord och det syns i varje detalj. Gården är fullt rullstolsanpassad med både ramp och lyft för att ta sig upp på hästryggen, och hela miljön är utformad för att fungera oavsett patientens funktionsförmåga. För patienter som kommunicerar med hjälp av bilder finns bildstöd uppsatt i stallet, och hästarnas rykthinkar och utrustning är färgkodade för ett enkelt och pedagogiskt system. Idag finns 18 islandshästar på gården och Ulrika uppskattar särskilt rasen för deras lämplighet i behandlingsarbetet. Teamet runt verksamheten består av ridsjukgymnasassistenter, ridsjukgymnastkollegor, en sjuksköterska och stallpersonal. Alla har ett gemensamt fokus på att varje besök ska vara säkert, meningsfullt och välkomnande.

    ÅRETS HÄSTFÖRETAGARE 2025
    2025 utsågs Söderåsens Forsgård till Årets Hästföretagare av Hästföretagarcentrum som är ett samarbete mellan LRF Häst, Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS), Ludvig & Co samt riksanläggningarna Flyinge, Strömsholm och Wången. I motiveringen lyfts Söderåsens Forsgård fram som ett föredöme för hur socialt engagemang kan förenas med affärsmässighet, och hur hästen och naturen kan vara en betydande resurs för människors hälsa och välmående.
    – Att få motta detta fina pris är jag så otroligt stolt över. Jag tror på det jag gör och ser förändringarna hos mina patienter varje dag. Jag älskar hästarna, gården och naturen och att lantbruk och djurhållning har funnits i generationer i min familj gör det ännu mer meningsfullt. Det här är mitt kall, och jag tänker inte sluta, avslutar Ulrika.

    TEXT: PAOLA / HNS

  • ”Hästen är inte en terapeut”

    ”Hästen är inte en terapeut”

    Allt fler människor mår dåligt. Världshälsoorganisationen WHO räknar med att psykisk ohälsa kommer att stå för den största sjukdomsbördan i världen år 2030. Hur kan hästar vara med och bidra till bättre mående?

    Hästar har, precis som många andra djur, en förmåga att bidra positivt till vårt mående. Hästen ger oss en anledning att gå upp på morgonen, den ger oss rutiner och meningsfullhet och låter oss vara den vi är. Hästen är värmen, styrkan men också det sårbara och utelämnande som håller oss kvar i stunden. Den som får oss att fokusera på här och nu.

    DET FINNS MÅNGA SYNSÄTT, perspektiv, aspekter, tyckande och förhållningssätt vad en häst betyder och hur den påverkar oss, men framför allt finns det studier som leder i bevis att umgänget med hästar bidrar på ett
    positivt sätt till vårt fysiska och psykiska mående. Studier visar att umgänge med hästar kan bidra till bättre koncentrationsförmåga, bättre sömnkvalitet, bättre motorik och social förmåga. Effekter som på sikt även ger samhällsekonomiska vinster. Anne Källgren är utbildad samtalsterapeut med kompetens inom både socialpsykiatri och rehabiliteringsvetenskap, därtill med lång erfarenhet av att, tillsammans med hästar, jobba med människor.

    – Hästunderstödda insatser handlar inte om att överlåta en massa jobb till hästen. Hästen är inte en terapeut, däremot kan hästens medverkan hjälpa till att skapa den relation som behövs för att du ska kunna nå din klient, förklarar Anne.

    Hästen kan bli en värdefull dörröppnare

    EN AV ANNES VIKTIGASTE utgångspunkter när hon jobbar med hästunderstödd terapi är att man behöver vara tydlig med att koppla hästen till insatsen och uppdraget. Med hästens hjälp kan träffarna få olika innehåll. Det kan till exempel vara rekreation – syftet är då välbefinnande och avkoppling, och fokus på det som känns bra och det man vill. Om målet är terapi då behöver fokus ligga på det som behöver förändras eller arbetas med. Här behövs då tydliga mål med träffarna, och utvärdering av desamma. Ett annat innehåll för träffen kan vara relationellt.

    – Då kan jag via hästen visa en relation som inte är skadad. Att kunna få vara nära utan baktankar. Många av klienterna har blivit utsatta för olika typer av övergrepp och har problem med fysisk närhet. Med hästens hjälp kan vi uppleva kravlös närhet. Det är även viktigt att komma ihåg att hästen är en fullvärdig medlem av sessionen som pågår. Med rätt kunskap och förmåga att läsa såväl hästen som klienten i den situation som uppstår, kan mötet med hästen bli en värdefull dörröppnare.

  • Från idé till verklighet

    Från idé till verklighet

    Skulle du vilja utveckla din hästverksamhet för att erbjuda hälsofrämjande insatser? Här har vi samlat tips från verksamheter som har lyckats komma igång med LÅNGSIKTIGA, HÅLLBARA SAMARBETEN.

    STEG 1 – Kartlägg behovet

    Fundera över vilket ”problem” ni som verksamhet kan bidra till att lösa. Läs på och ställ många nyfikna frågor till nyckelpersoner och potentiella samverkanspartners inom exempelvis regionen, kommunen, skola och omsorg. Hur ser paletten av förebyggande och hälsofrämjande insatser ut i just er kommun? Alternativa lärmiljöer? Behövs kompletterande insatser? Fortsätt kartlägga, ställa frågor och kroka arm med andra aktörer. Ge det lite tid.

    STEG 2 – Fundera över hur ni
    som verksamhet kan bidra

    Kartlägg vilka kompetenser ni har att tillgå inom just er verksamhet – både vad gäller människor och hästar – och hur ni utifrån detta skulle kunna bidra. Finns kompetens att möta tilltänkta målgrupper? Har ni lämpliga hästar och lokaler som möjliggör ett säkert, ändamålsenligt och roligt upplägg?

    Exempel på längre utbildningar och kurser

    Tilläggsutbildning i hästunderstödda insatser – inriktning terapi, lärande, aktivitet. Hästsportens Folkhögskola, Strömsholm.

    • Tilläggsutbildning i hästunderstödda insatser – Inriktning aktivitet. Hästsportens Folkhögskola, Wången.

    Hälsofrämjande och pedagogiska insatser med häst. Campus Nyköpings yrkeshögskola (50 YH-POÄNG).

    Kortare kurser

    Lära med hästar akademin

    STEG 3 – Lista nyckelpersoner

    Gör en lista över era tio viktigaste nyckelpersoner: beslutsfattare och potentiella samverkanspartners som representerar den målgrupp ni tänkt rikta in er på. Tänker ni till exempel samarbeta med skolor, kontakta kommunens skolchef, ansvariga för centrala elevhälsan och eventuella närvaroteam.

    STEG 4 – Ta kontakt & berätta
    hur ni kan bidra

    Ring istället för att maila. Bjud in till en inspirerande förmiddag på plats hos er eller erbjud er att komma och presentera på plats. Nyttja möten som redan finns i kalendern hos era nyckelpersoner, som ledningsgruppsmöte eller rektorsmöte där ni får 30 minuter på er att berätta om hur hästen och stallet kan bidra till att främja hälsa och lärande. Förbered er noga! Och formulera gärna ett färdigt erbjudande som visar hur ni kan bidra. Finns intresse?

    STEG 5 – Sätt ihop en arbetsgrupp
    & planera för uppstart

    Representanter från er verksamhet (som ska leda insatsen/aktiviteten). Representanter från uppdragsgivare, exempelvis elevhälsa/skolan (som ska rekrytera deltagare och vara stöd). Finansiären (som står för kostnaden). Och/eller någon annan nyckelperson som är viktig för genomförandet. Tydliggör vem som gör vad och framför allt vem som ska betala, innan ni sätter igång.

    STEG 6 – Genomför ett första pilotprojekt
    till reducerat pris med ”testpiloter”

    Testpiloterna måste givetvis vara utvalda för och införstådda i uppdraget, det vill säga att de är med och utvecklar en helt ny tjänst och möjlighet för exempelvis skolelever som är i behov av en alternativ lärmiljö. Det kan vara en fantastisk möjlighet för vissa att känna sig utvald, kunna bidra och bli lyssnad till.

    Dokumentera och utvärdera noga tillsammans med testpiloterna och arbetsgruppen. Slipa, justera och mejsla fram ett upplägg ni tror på.

    GO LIVE!

    Text: Lisa Thorngren

  • Nu lär fler med hästar!

    Nu lär fler med hästar!

    RÄTTVIKS TRAVSKOLA är en av 33 travskolor i vårt avlånga land. Här pågår ett ständigt arbete för att stallet ska vara mer tillgängligt. Nu senast genom nytänkande samarbeten med skolor.

    När Karolina Jakobsson, ansvarig för travskolan i Rättvik, blev sjukskriven efter en knäoperation tog hon chansen att läsa en kurs via yrkeshögskolan på temat ”NPF hos barn och unga”. Ju längre in i kursen hon kom, desto tydligare blev det vilken bra miljö stallet och travskolan är, och vilka möjligheter som finns för att möta den här målgruppen.

    – Vi har tydlighet, struktur och rutiner. Vi lär oss att det lönar sig att vara lugn och jobba med vårt kroppsspråk. Inte olikt det man kallar låg affektivt bemötande, som vi fick lära oss under kursen. Det är ju precis så man hanterar hästar, säger Karolina.

    TILLBAKA PÅ ARBETET IGEN började Karolina fundera kring hur travskolan med ganska små anpassningar skulle kunna utveckla både stallmiljön och lektionerna för att passa fler målgrupper. Det kunde handla om enkla saker som att sätta upp tydliga tavlor med bildstöd och färgkoda hästarnas utrustning.

    UNDER SAMMA ÅR byggde Karolina även på med en utbildning hos Lära med Hästar, vilket gav henne fler verktyg för att utveckla lektionerna på nya sätt.

    – Att bygga på med kompetens och få lite ny inspiration har gjort att vi har vågat testa nytt både för befintliga elevgrupper och helt nya! Behovet av hälsofrämjande insatser och alternativa lärmiljöer är stort, det vet vi. På travskolan har vi har alla förutsättningar att möta det, och vi är på god väg, säger Karolina

    FLER LÄR MED HÄSTAR. Den här veckan genomförs en grundläggande kurs i Lära med hästar på just Travskolan Rättvik för tio travskoleledare från hela landet. Satsningen är ett initiativ från Svensk Travsport.
    – Vi på Lära med Hästar är så himla glada över förtroendet, men också över möjligheten att få lära oss mer om den här världen. Om travet. Och travskolorna, och vilken fantastisk resurs detta är, säger Lisa Thorngren som lotsar ledarna genom metoden. Från och med fredag kommer ett helt gäng travskolor nu också kunna erbjuda Lära med Hästar, som ännu ett verktyg i verktygslådan för att främja hälsa och lärande. Visst är det bra?
  • Eldsjälarna hos Volt Ryttarförening

    Eldsjälarna hos Volt Ryttarförening

    I drygt tjugo år har Volt Ryttarförening erbjudit meningsfull och anpassad fritidsaktivitet för ryttare som har särskilda behov. Här får deltagarna komma nära hästarna i en lugn stallmiljö, med små ridgrupper och anpassade hjälpmedel.

    TILL VOLT VÄLKOMNAS MÄNNISKOR med olika typer av funktionsnedsättning. På dagtid är det tre anställda som tillsammans med ideella ledare tar emot grupper från såväl olika skolor i Jönköpings kommun som ryttare med ridning som fritidsaktivitet. På kvällstid finns ideella ledare på plats för att ta emot fler deltagare. Så gott som alla ideella ledare jobbar till vardags med människor på olika sätt inom skola, vård och omsorg. Här finns arbetsterapeuter, lärare, logopeder, sjuksköterskor, undersköterskor och barnskötare. Och det var den ideella kraften som en gång startade verksamheten.

    VOLT GRUNDADES AV ETT GÄNG arbetskamrater som jobbade inom daglig verksamhet och som åkte på ridning till de vanliga ridskolorna. Man såg att hästar var väldigt välgörande för målgruppen, men kände samtidigt att det skulle vara bra att även kunna erbjuda en lite lugnare miljö. Ett vågat initiativ som tjugo år senare är minst lika uppskattat.

    – Så här efteråt tänker man att vi nog inte var riktigt kloka, för ekonomiskt är det inte så klokt, men rent medmänskligt är det väldigt klokt, konstaterar en av grundarna, Annika Sterner Andreassen, som fortfarande är engagerad i föreningen. Det tackar vi för.

  • Välgörande hästkrafter

    Välgörande hästkrafter

    Hästar har en rad positiva effekter på oss människor. I takt med en ökande digital utveckling i samhället hjälper hästarna oss att vara i nuet.

    Bara genom att rida en halvtimme i skritt genereras cirka 3 000 impulser som stimulerar ryttarens muskler och nervsystem. Att rida kan kan hjälpa patienter med hjärnskador, funktionsvariationer eller människor som på andra sätt är i behov av rehabilitering. Många rid- och travskolor i hela landet erbjuder pararidning och möjlighet att vara i stallet i terapeutiskt syfte.

    Hästen används även för att hjälpa elever med hög skolfrånvaro tillbaka till skolan eller för att stötta personer i utsatthet. Stallmiljön, med sina lugna och förutsägbara rutiner, blir en trygg plats där individer kan utvecklas i sin egen takt. Genom hästunderstött lärande kan barn och unga utveckla kommunikation, självförtroende och sociala färdigheter.

    Att satsa på hästar är helt enkelt att satsa på en hållbar framtid – för både individen och samhället i stort.

    Tidningen Välgörande hästkrafter

    I tidningen Välgörande hästkrafter lyfter vi exempel på hur hästen och stallmiljön kan vara en resurs, motivation och möjliggörare för hälsa och välmående. Ta del av ett gäng exempel på hur hästar kan involveras i hälsofrämjande insatser.

    Här hittar du tidningen som PDF

  • Koll på jobben?

    Koll på jobben?

    Har du koll på mängden av jobb som ryms i hästnäringen? I magasinet ”Fullt fokus på jobb!” lyfter vi såväl traditionella yrken som ridlärare, travtränare och hästskötare – men även andra jobb där du får ha hästen som kollega och andra hästnära jobb, där hästkontakten är desto mindre.

    Helt enkelt en tidning att visa för politiker, SYV:are, rektorer och givetvis även för alla som är nyfikna på att söka jobb i hästnäringen. Håll till godo! Sprid den gärna 🐴

    Fullt fokus på jobb! 

     

  • Jobb finnes!

    Jobb finnes!

    Hästen erbjuder karriärmöjligheter och jobb. Korrekta villkor, god arbetsmiljö och en trygg omgivning kännetecknar seriösa verksamheter. Verksamheter som förhoppningsvis kan attrahera fler personer till hästnäringen.

    Hästnäringen omsätter 32 miljarder kronor. Här ryms 18 500 helårsjobb fördelade på närmare 38 000 människor. Men fler behövs. Vår näring är i stort behov av att få in ny arbetskraft runt om i hela landet och med så många olika typer av jobb finns även många olika vägar in. Det finns både jobb där steget till anställning är kort, och andra där det är en längre akademisk väg att vandra.

    Travtränarna har i flera år flaggat för utmaningen att hitta personal till stallen. I travsporten efterfrågas såväl hästskötare som personal med koll på motordrivna hästkrafter, och det gäller även andra delar av branschen.

    HÄSTJOBB FÖR O-HÄST-FRÄLSTA

    Många förutsätter att man måsta älska hästar för att söka jobb i hästnäringen. För många arbeten är kärleken till hästen en förutsättning, men här finns även plats för hästskeptiker och o-häst-frälsta. För många hästnärd jobb kan det räcka med att man gillar ett aktivt, praktiskt jobb, att man vill vara utomhus mycket eller behöver ett arbete på landsbygden. Att vi bidrar till sysselsättning på landsbygden, är något vi är lite extra stolta över. Förutom det faktum att man får ett jobb, kan man få ett intresse på kuppen. Det finns flera fina exempel på hur människor som tidigare stod långt från stallen, har fått ett hästintresse genom sitt jobb i en hästverksamhet. Det får man väl se som en positiv bieffekt av sitt jobb.

    Varmt välkomna till hästnäringen.
    Jag hoppas att vi ses i stallet. 

    Elin LeeApple, arbetsmarknadsansvarig på Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS).

  • 8 av 31 anledningar att gilla häst

    8 av 31 anledningar att gilla häst

    I vår folder lyfter vi 31 anledningar att Gilla Häst. Här är åtta av dem 😉 – och här hittar du hela foldern! 

    1. Bättre balans och koordination. Ett skrittpass på 30 minuter ger cirka 3 000 impulser som ryttarens muskler ska parera.
    2. Ökad styrka. Att sitta på en häst som rör sig kräver, förutom balans och koordination, aktivering av flera muskelgrupper. För att inte tala om stalljobbet som också kräver sitt.
    3. Sänker stressnivåerna. När du umgås med hästar måste du vara helt fokuserad på att vara här och nu. En positiv bieffekt av detta är att du kopplar bort stress och oro på ett naturligt sätt.
    4. Bidrar till lyckokänslor. När du umgås med djur frigörs lyckohormonet oxytocin som bland annat har starka stressdämpande effekter. Det är vad vi brukar kalla välgörande hästkrafter.
    5. Lär dig bygga starka relationer. Det är en alldeles speciell känsla att få kontakt med ett djur som du inte kan kommunicera verbalt med. Med ömsesidig tillit och respekt kan starka band utvecklas.
    6. Tålamod och ansvar. Hästar behöver tas om hand 365 dagar om året, och att lära sig göra det bra tar tid. I en alltmer uppkopplad värld erbjuder stallet och hästarna dig en fantastisk härvaro som gör gott för både kropp och själ. För ung som äldre.
    7. Ökat välmående. Det finns forskning som visar på att umgänget med hästar ger oss människor en högre grad av känslomässigt välmående, och även minskar risken för depression.
    8. Ridterapi. För patienter som rehabiliteras efter en hjärnskada, har hästunderstödd ridterapi visat sig vara väldigt effektiv.

  • ”Hästarna fungerar jättebra som motivator”

    ”Hästarna fungerar jättebra som motivator”

    Kan vi mäta hästarnas effekt på människans välmående? Och hur i så fall? Och vad finns det för forskning inom området? Gilla Häst har träffat Henrika Jormfeldt, professor på högskolan i Halmstad, som forskat på hästunderstödda insatser.

    Att hästar gör skillnad och kan påverka oss människor på mängder av positiva sätt – både fysiskt och psykiskt, det vet vi sedan tidigare. Men hur kan effekterna mätas? Eller kan de ens mätas? Och vad finns det för forskning och beprövad erfarenhet att luta sig mot? Det är ofta här åsikter går isär och diskussionerna stannar av med viktiga beslutsfattare.

    Henrika Jormfeldt är professor på högskolan i Halmstad, leg specialistsjuksköterska med inriktning psykiatri och psykisk hälsa och ledamot i HETI executive committee The Federation of Horses in education and Therapy International.

    Berätta mer om dig, vem är Henrika Jormfelt?

    – Jag kallas för ”Heffa” i alla sammanhang, efter Heffaklumpen, och är en enkel lantistjej från början. Jag fick min första häst när jag var sju år, en shettis som hette Pelle, men i skolan blev jag retad för att jag luktade häst men jag kämpade mig igenom skoltiden trots det. Jag började mitt arbetsliv som vårdbiträde inom omsorgen, sedan som mentalskötare och specialistsköterska inom psykiatrin innan jag började forska på halvtid. 2007 disputerade jag vid Lund och idag är jag professor på högskolan i Halmstad.

    Vad är det du har forskat på?

    – Jag är ju fortfarande i början i min forskning, det är en lång startsträcka, men jag har ägnat mycket tid åt att forska på kopplingen mellan hästar och hur de kan hjälpa vid psykisk ohälsa, i synnerhet schizofreni. Det vi har sett i de studierna på gruppnivå är att hästarna erbjuder ett annat fokus. Intresset för att ta hand om hästen överskuggar sjukdomstänket och diagnosen.

    Hur har din forskning sett ut?

    – De flesta studier är kvalitativa och syftar till att undersöka upplevelsen för patienten. Det efterfrågas mycket forskning kring de här frågorna för att få gehör hos beslutsfattare att våga satsa på hästunderstödd terapi. Tyvärr är det så få som får möjlighet till den här typen av terapi och då är det också svårt att göra några större studier på resultatet. Men att det inte finns den typen av evidens betyder inte att det inte hjälper. Många studier visar ändå på att det hjälper, både på gruppnivå och individnivå.

    Hur tycker du att hästen ska kunna få större betydelse i vården?

    – Genom större kunskap hos beslutsfattare. Men det är också mycket arbete med hästar och det kostar mycket pengar, därför blir tröskeln ibland för hög för att våga satsa på. Men ett psykiskt lidande är också en stor kostnad för samhället så det gäller att väga in nyttan med kostnaden på lång sikt.

    Vad är det med hästen som är så välgörande?

    – Vi gjorde en studie på en grupp personer som visade att de blev väldigt motiverade av hästen. Hästen fungerar jättebra som motivator för den här gruppen av människor som varit väldigt stillasittande hemma på grund av psykisk ohälsa. En promenad i sig kanske inte är så motiverande för dem, men när det är en promenad tillsammans med en häst får den en helt annan mening och ett syfte.

    Henrika menar också att hästarna fungerar väldigt bra som antistressmedicin i vårt moderna samhälle där allt ska gå fort och effektivt och är väldigt prestationsinriktat.

    – Hästarna är ju långsamma till sin natur och är väldigt mycket här och nu. Deras sätt att uttrycka sig är försiktigt. När man möter en häst för första gånger sker mötet i det tysta och är man inte uppmärksam så uppfattar man det inte alls. Det sättet att vara alldeles i nuet är vi inte så duktiga på längre. Det gäller att stanna upp och känna efter men det är inte alltid så lätt som det låter.

    Läs mer om Henrika på http://braddaredshast.dinstudio.se

    Lyssna på hela intervjun med Henrika Jormfeldt på Gilla Hästpodden här: https://open.spotify.com/episode/3AU0Cgpj631n4oBcuoVhxS