Kategori: Gilla Häst Podden

”Att satsa på hästar är att satsa på barn och ungas välmående”

Många känner igen henne från världseliten inom hoppning. Eller som hästvärldens mäktigaste kvinna med familjeföretaget Grevlunda Showjumping stable och flera framgångsrika företag i bagaget. Men vem är egentligen OS-ryttarinnan, affärskvinnan och mamman Lisen Bratt Fredricson?

Hur och på vilket sätt har hästar gjort skillnad för henne, både under en strulig tonårsperiod och som en av världens mest framstående ryttarinnor? Vi pratar också om framtidens ridskola. Och om livet under pandemin. När världen tog en halvhalt och allting sätts på hold, vad gör familjen Fredricson då?

För Lisen betydde hästarna jättemycket som barn men framförallt när hon blev tonåring, skoltrött och började skolka mycket. Då fann hon tillflykten till stallet och det blev hennes räddning.

– Jag kunde visa att jag hade någonting annat och det betydde jättemycket för mig att vara duktig med hästarna.

Hon menar att hon idag säkert hade fått en diagnos som barn eftersom hon hade svårt att fokusera på skolan, men att få vara i stallmiljön och att jobba fysiskt med hela kroppen var väldigt utvecklande för henne. Stallet är också en jämlik plats där både killar och tjejer deltar på samma villkor.

Du har tidigare sagt att ”Hästarna öppnar mina sinnen och gör mig till en bättre människa och starkare kvinna” vad menade du med det?

– Respekten för hästarna och vilka de är som individer sätter igång hjärnan och gör att man måste tänka till hela tiden. Det är faschinerande att så stora och starka djur ändå vill vara med oss, de är vänliga och känsliga. Men jag kan också bara njuta av dem. Jag kan till exempel stå och titta på hur de rör sig i hagen i flera timmar.

Hon tycker att hästarna för så många goda saker med sig för oss människor, som att lära sig att ta ansvar och jobba fysiskt med kroppen. Något som fler barn och unga skulle behöva idag med tanke på för mycket stillasittande.

Hur tycker du att man ska locka fler barn och unga till stallen?

– Jag tror att vi behöver sälja in oss lite mer och bli lite mer inbjudande så att alla känner sig välkomna. Och så måste vi få kommuner och politiker att förstå att de behöver satsa på bättre ridanläggningar.

Hur har det här året och pandemin påverkat era liv?

– Det har fungerat bra, vi fick tid att återhämta oss. Men det har också varit många sömnlösa nätter över verksamheten men det gör också att jag försöker hitta nya lösningar. Till exempel har jag satt stopp och tänkt över alla inköp av ny utrustning. Någonstans känns det ju också bra att man får stanna upp och fundera lite.

Slutligen, har du någon häst som har betytt extra mycket för dig?

– Då blir det min egen häst Graal. Han var knasig men vi klickade och han är fortfarande min referens när jag väljer ut hästar idag.

Hör hela intervjun med Lisen Bratt Fredricson i Gilla Häst-podden här nedan.

2021-02-22
”Vi borde vara mer som hästar”

Att hästar gör skillnad för oss människor, det ser och hör vi bevis på varje dag. Men vad finns det för stöd inom forskningen? Hur och på vilket sätt påverkar hästarna oss, rent vetenskapligt? Det är något som universitetslektorn och forskaren Catharina Carlsson fördjupat sig i.

Catharina har under hela sitt liv arbetat med och studerat hur hästar gör skillnad. Bland annat inom kriminalvården och för flickor med självskadebeteende. Hon är en omtyckt föreläsare och flitigt anlitad handledare och reviewer i vetenskapliga tidskrifter. Själv beskriver hon sig som en Pippi Långstrump!

Vad är det hos hästen som gör att vi mår så bra?

– Vi människor är ju oftast programmerade att fokusera mer på tankar än på känslor. Det hästen ger utrymme för är att kommunicera mer med känslor istället för verbalt.

I sin studie kring flickors självskadebeteende har Catharina kommit fram till vad som kan vara nyckeln till att just denna patientgrupp gynnas extra väl av hästunderstödda insatser. Hon menar att ivern att sätta diagnoser på många unga kanske inte alls handlar om personen i fråga utan om att det är kontexten som är ”fel”. Till exempel skolan.

– Många som är ”hemmasittare” funkar alldeles utmärkt i stallet, vad beror det på? Jo här finns det utrymme för ett annat språk och man blir accepterad för den man är, hästen dömer aldrig.

Hon menar att det är jätteskönt för de här flickorna att slippa sin diagnos en stund och bara få vara. Och då kommer helt andra förmågor fram, som de enligt forskningen inte ”ska” ha.

– Hästar passar inte alla, men de passar ofta dem som är högsensitiva och har svårt att känna tillit till människor och behöver omedelbar acceptans för den man är i stunden, säger Catharina.

Catharina Carlsson har även jobbat med patientgrupper inom Kriminalvården. Bland annat ingick hon i ett projekt där hon tillsammans med intagna skulle bygga ett stall. Det blev en jämlik plattform där de delade kunskap med varandra vilket öppnade upp för samtal och terapi.

”Tänk om vi människor kunde vara lite mer som hästar” har du sagt, vad menade du med det?

– Jag menar att hästen är ickevärderande och nyfiken. Om man möter varje individ för vad de är utan förutfattade meningar så skapar det helt andra typer av emotionella samtal.

Lyssna på hela intervjun med Catharina Carlsson i Gilla Häst-podden här.

Se filmklippet som Catharina pratar om i podden här:

2021-02-10
Yasin: ”Jag kan inte se, men jag hör avståndet till hindret”

Yasin Haj Abdo, 20 år, är blind sedan födseln. För sex år sedan flydde han från kriget i Syrien till Sverige och hamnade i Tingsryd där han kom han i kontakt med ridskolan och började rida – och hoppa.

När Yasin kom till Sverige tillsammans med sin familj hade han aldrig tidigare ens klappat på en häst, men genom ridskolan i Tingsryd fick han ett nytt sammanhang och en väg in i sitt nya hemland. Det är också i stallet som han lärt sig att tala näst intill flytande svenska.

– Jag ville verkligen lära mig svenska och bli integrerad, säger Yasin.

Han började att rida i en grupp för personer med funktionsnedsättningar men idag rider han i en vanlig grupp där alla är seende.

– Det finns inga svårigheter med att vara blind, men vissa saker är svårare att genomföra såklart. Men genom att göra det svåra enkelt kan man göra allt, säger Yasin.

När han sa att ville hoppa var ridläraren Sara Carlsson inte sen på att hjälpa honom med det.

– Jag har inte åstadkommit det här utan min grymma lärare Sara. Har man bara en stark vilja kan man komma långt, säger Yasin.

Memorerar allt

Att vara blind och hoppa kräver dock en del anpassningar. Vissa saker måste Sara ge instruktioner varifrån i ridhuset hindret står, då får Yasin en bild i huvudet. Han har lärt sig att memorera alla bokstäver i ridhuset och går alltid banan i förväg och memorear även den. Sedan står Sara Carlsson bredvid hindren och ropar ”här” och då kan Yasin höra vilken väg han ska rida.

– Jag tror inte man har bättre hörsel som blind men man använder hörseln på ett annat sätt. Jag kan till exempel bedöma avståndet efter rösten. Jag förlitar mig mycket på ljud men också andra känslor, berättar Yasin.

Yasin har deltagit i pay n’ jump på favorithästen Trolle som är en fjording. När han sitter på Trolle är han aldrig rädd säger han, för han känner att Trolle är avslappnad med honom.

– Mötet med Trolle är det som har betytt mest för mig. Jag tror att han känner att jag är blind, han hjälper mig och jag hjälper honom, berättar Yasin.

Yasin har fler mål med hästarna, han vill bli sjukgymnast men han vill även jobba som hästmassör. Och så drömmer han om att en dag ha egna hästar och ta ett föl som han rider in och utbildar. Målet är landslaget!

I Gilla Häst-podden berättar Yasin om sin väg in i stallet och på vilket sätt hästarna, har gjort skillnad för honom. Lyssna på hela intervjun med Yasin här nedan.

Se när Yasin hoppar en bana på Trolle.

GILLA HÄST-PODDEN
– en podcast även för dig som inte fattat galoppen

Gästerna som Malin Andersson och Lisa Thorngren pratar med i Gilla Häst-podden är inte nödvändigtvis hästfrälsta, men alla har erfarenheter i hästväg. På olika sätt har de sett prov på hur hästar gör skillnad. I podden får vi lyssna på samtal om hur hästar kan spela roll för människors välmående. Och ett bättre samhälle.

Totalt omsätter den svenska hästnäringen 72 miljarder kronor per år, skapar 38 000 jobb och över en halv miljon svenskar ägnar sig åt hästar på sin fritid. Idag fungerar hästen även som en uppskattad medhjälpare inom rehabilitering, habilitering, psykiatri och specialpedagogik. Med avstamp i det här tror vi att det finns mycket att lära och viktiga budskap att sprida vidare.

2021-01-23
”Min drömskola är en skola där alla lyckas och lär sig”

Skulle hästar kunna spela en större roll i skolans värld? I de fall man har testat att flytta ut delar av skolarbetet till stallet, har man sett prov på hur umgänget med hästarna hjälper eleverna att träna på förmågor som är nyttiga både i skolan och i övriga livet.

I de flesta skolor där hästar finns med på schemat, kommer initiativet från någon i personalen som är hästintresserad. Så här säger Cecilia Larsson-Ståhl, rektor på Rosengårdsskolan i Malmö, som gästade det tredje avsnittet av Gilla Häst-podden.
– Det är en fördel om någon är hästintresserad, men inte ett måste. Har man själv hållit på med hästar känner man till alla positiva effekter som de kan generera, vilket man antagligen inte gör lika lätt om man upplever hästar som stora och skrämmande. Men genom mycket information om hur hästarna kan påverka eleverna positivt, tror jag säkert att man kan nå ut även till skolor där det inte finns hästintresserad personal.

Finns det plats för hästar i framtidens drömskola?
– Min drömskola är en skola där alla elever lyckas och lär sig. En skola där alla känner tilltro till framtiden och har framtidsdrömmar. Men jag skulle också gärna se en skola där hästar finns med i bilden på ett långsiktigt och strukturerat sätt. Hästar bidrar till elevernas självförtroende, elevernas självkännedom, man tränar kommunikation och ledarskap, man bygger relationer och tillit. Det är så många bitar som jag tänker att eleverna kan ta med sig in i framtiden så det är verkligen väl värt att satsa på, säger Cecilia.

En utmaning är att även få rektorer och politiker som saknar egen erfarenhet av hästar, att se värdet av verksamheten.
– Jag skulle önska att fler vågade satsa på att låta hästar ta plats i samhället, i skolan, sjukvården och andra ställen där det finns människor som behöver växa, utvecklas eller komma tillbaka efter sjukdom. Hästar har en fantastisk förmåga att verka avstressande, få dig att vara här och nu samtidigt som de bygger självförtroende, lär dig att kommunicera och förstå vad relationer och tillit egentligen handlar om. Även ledarskap är en förmåga man verkligen tränar med hästar. Vill vi till exempel ha fler politiker i framtiden med ett tydligt ledarskap, kan det vara väl värt att satsa på hästar, avslutar Cecilia.

Lyssna på hela avsnittet här:

2021-01-18
När hästar får plats på schemat

I senaste avsnittet av Gilla Häst-podden har vi besökt Rosengårdsskolan i Malmö och intervjuat rektor Cecilia Larsson-Ståhl som tagit in hästar på schemat för vissa av sina elever.

I avsnittet berättar Cecilia om hur de kom på idén och vilken skillnad hästarna gjort, både i och utanför klassrummet. Tillsammans med Lisa Thorngren på Lära med Hästar och Malmö Ridklubb fick ett antal elever med olika utmaningar delta i ett projekt där de fått lära sig att samarbeta med hjälp av att jobba med hästar från marken.

– Vi ville ge de här barnen en framtidstro, att få dem att förstå att de klarar mer än de tror, berättar Cecilia.

Vi funderar också kring hur man skulle kunna inspirera fler inom skolvärlden att testa samma sak. För helt ärligt – vilket barn skulle inte vilja ha en häst som lärare? De mest positiva effekterna av projektet beskriver Cecilia som att flera av eleverna fått bättre självkänsla och lärt sig mycket om sig själva och hur de ska bli bättre på att samarbeta.

– När du lyckas kommunicera och hantera en häst på 600 kilo så stärker det självförtroendet enormt, säger Cecilia.

Lyssna på hela avsnittet här:

Se filmen om Lära med hästar här:

Rektor Cecilia Larsson-Ståhl tillsammans med Lisa Thorngren på Lära med Hästar. Efter projektet skapade eleverna tillsammans en minnesvägg på Rosengårdsskolan.

2021-01-08