Kategori: Gilla Häst Podden

  • Coachen Johanna Lassnack hjälper unga att hitta fokus

    Coachen Johanna Lassnack hjälper unga att hitta fokus

    Ryttaren, entreprenören, föreläsaren och coachen Johanna Lassnack var bara 22 år gammal när hon grundade Ryttarinspiration. Affärsidén var att coacha unga ryttare och ge dem verktyg för att kunna hantera motgångar och att hitta fokus när de behöver det som mest. Idag är Johanna en av ridsportens mest uppskattade föreläsare som inspirerat och hållit föredrag för tusentals idrottare runt om i hela Sverige.

    Endast 30 år gammal är Johanna Lassnack redan en etablerad entreprenör och en flitigt anlitad föreläsare och mental coach. Hennes inriktning är barn och unga ryttare mellan 12–30 år, men även andra idrottare. Ryttarinspiration är en av hennes plattformar på Instagram med 60 000 följare, men hon driver också en Youtube-kanal med över 20 000 prenumeranter där hon delar med sig av sitt liv men också bjuder på en hel del tips.

    Vem är Johanna Lassnack för dem som inte vet?
    – Jag är hästälskare i första hand och hoppryttare men också väldigt intresserad av personlig utveckling.

    Vad var det som fick in dig på coachningbanan?
    – Jag hade dålig självkänsla när jag var liten, hade dåliga betyg i skolan och svårt att lära mig jämfört mig med andra. Jag blev också väldigt nervös inför prestationer. När jag började gymnasiet fick jag en mentor och förstod att man kunde jobba med sig själv och ändrade min inställning. Jag började läsa på om den mentala biten och tog hjälp av verktygen för att hantera motgångar och misslyckande. Efter att ha jobbat med mig själv ville jag försöka få in det i ridsporten, framför allt för de unga ryttarna och det var då jag startade Ryttarinspiration 2013.

    Vad är det de unga ryttarna behöver mest coaching kring?
    – Ofta jämför man sig mycket med andra, både resultatmässigt och hästmässigt. Man vill vara som alla andra och kanske känner att man inte är bra nog eller har dålig självkänsla. Om man bara sneglar på andra blir det svårt att fokusera, så det jobbar vi mycket med. Genom att bli medveten om sina styrkor och svagheter kan man börja förändra sig och bli bättre.

    Hur ser upplägget för en ung person som behöver coachning?
    – Det finns en grundstruktur men jag anpassar det alltid individuellt. Om det är föräldrarna som tar kontakt är jag väldigt noga med att ta reda på att det är barnet som verkligen vill det här från början. Det måste komma inifrån annars fungerar det inte långsiktigt. Efter första mötet gör vi en uppstart, utgår från var vi är i nuläget och gör en plan för vart vi ska komma. Första mötet är omfattande och utmanande. Tanken är att klienten ska få verktyg att kunna coacha sig själv i framtiden och det tar lite olika lång tid.

    Vad är det ryttare kämpar med jämfört med andra idrottare?
    – Det är att kunna kontrollera sina känslor. I andra sporter kanske man kan använda sina känslor som förstärkande i prestationen. Skillnaden för ryttare är att vi har en häst under oss som påverkas extremt mycket av det som händer i vår kropp. När tankarna består av frustration, irritation eller för lite tålamod så går det ut över hästarna. Eftersom det speglar vårt kroppsspråk kan det skapa stress hos hästen som kanske i sin tur stänger av och så blir man mer irriterad. Hästarna blir trygga av att vi alltid är desamma och ger tydliga instruktioner.

    Vilken roll tror du hästarna spelar för ungas psykiska hälsa?
    – Hästar kan bidra till ungas välmående både som motionsform men också genom att känna samhörighet med ett djur. Att lägga en hand på en varm päls aktiverar också signalsubstanser i vår kropp som vi mår bra av. Att få ta ansvar för ett djur gör också att vi känner oss behövda och kapabla att lösa saker. Hästarna dömer inte heller.

    Hur har hästar gjort skillnad för dig?
    – Jag har hållit på med hästar sen jag var 6 år gammal jag hade dålig självkänsla och hästarna hjälpte mig mycket. Den ordlösa kommunikationen tycker jag mycket om. Jag gillar att prata men jag föredrar hellre att lyssna. Med hästar är det mindre snack och mer handling!

    Johanna har nyligen tagit sig igenom ett posttraumatiskt stressyndrom efter att hon hittat sin pappa som avslutade sitt eget liv. Det var för ett år sedan och det värsta hon någonsin varit med om. Hon har successivt kommit tillbaka och hästarna har hjälpt henne på vägen.
    – Att bara vara i stallet eller sitta i boxen betydde jättemycket för att kunna komma tillbaka i vardagen.

    En annan viktig lärdom har varit att inte planera för mycket eftersom hon blivit väldigt lättstressad. Och att faktisk våga be om hjälp.
    – Alla tappar vi fokus ibland men vi behöver verktyg för att hitta tillbaka. Våga be om hjälp, du måste inte fixa allt själv!

    Johannas bästa tips!

    • Var icke-dömande mot dig själv. Det är okej att ha dåliga dagar och känna att man inte räcker till. Döm inte heller andra människor och gå inte och irritera dig över andras beteende, försök förstå istället varför den människan beter sig på ett visst sätt, det finns alltid en djupare förklaring. Alla går och bär på något jobbigt.
    • Misslyckanden och motstånd kommer att ske i livet och det ska ske för att man ska kunna dra lärdom av det. Man kan inte undvika att falla ner i gropar, då utvecklar man aldrig sig själv.
    • Det är viktigt att ha tålamod, massor av tålamod. Det ger resultat på lång sikt. Saker som går snabbt får ofta bakslag. Att bygga grunden är a och o precis som kontinuitet det kommer att ge resultat.

    Lyssna på hela intervjun med Johanna Lassnack i Gilla Häst-podden här:

  • ”Att satsa på hästar är att satsa på barn och ungas välmående”

    ”Att satsa på hästar är att satsa på barn och ungas välmående”

    Många känner igen henne från världseliten inom hoppning. Eller som hästvärldens mäktigaste kvinna med familjeföretaget Grevlunda Showjumping stable och flera framgångsrika företag i bagaget. Men vem är egentligen OS-ryttarinnan, affärskvinnan och mamman Lisen Bratt Fredricson?

    Hur och på vilket sätt har hästar gjort skillnad för henne, både under en strulig tonårsperiod och som en av världens mest framstående ryttarinnor? Vi pratar också om framtidens ridskola. Och om livet under pandemin. När världen tog en halvhalt och allting sätts på hold, vad gör familjen Fredricson då?

    För Lisen betydde hästarna jättemycket som barn men framförallt när hon blev tonåring, skoltrött och började skolka mycket. Då fann hon tillflykten till stallet och det blev hennes räddning.

    – Jag kunde visa att jag hade någonting annat och det betydde jättemycket för mig att vara duktig med hästarna.

    Hon menar att hon idag säkert hade fått en diagnos som barn eftersom hon hade svårt att fokusera på skolan, men att få vara i stallmiljön och att jobba fysiskt med hela kroppen var väldigt utvecklande för henne. Stallet är också en jämlik plats där både killar och tjejer deltar på samma villkor.

    Lisen Bratt Fredricson.Du har tidigare sagt att ”Hästarna öppnar mina sinnen och gör mig till en bättre människa och starkare kvinna” vad menade du med det?

    – Respekten för hästarna och vilka de är som individer sätter igång hjärnan och gör att man måste tänka till hela tiden. Det är faschinerande att så stora och starka djur ändå vill vara med oss, de är vänliga och känsliga. Men jag kan också bara njuta av dem. Jag kan till exempel stå och titta på hur de rör sig i hagen i flera timmar.

    Hon tycker att hästarna för så många goda saker med sig för oss människor, som att lära sig att ta ansvar och jobba fysiskt med kroppen. Något som fler barn och unga skulle behöva idag med tanke på för mycket stillasittande.

    Hur tycker du att man ska locka fler barn och unga till stallen?  

    – Jag tror att vi behöver sälja in oss lite mer och bli lite mer inbjudande så att alla känner sig välkomna. Och så måste vi få kommuner och politiker att förstå att de behöver satsa på bättre ridanläggningar.

    Hur har det här året och pandemin påverkat era liv?

    – Det har fungerat bra, vi fick tid att återhämta oss. Men det har också varit många sömnlösa nätter över verksamheten men det gör också att jag försöker hitta nya lösningar. Till exempel har jag satt stopp och tänkt över alla inköp av ny utrustning. Någonstans känns det ju också bra att man får stanna upp och fundera lite.

    Slutligen, har du någon häst som har betytt extra mycket för dig?

    – Då blir det min egen häst Graal. Han var knasig men vi klickade och han är fortfarande min referens när jag väljer ut hästar idag.

     

    Hör hela intervjun med Lisen Bratt Fredricson i Gilla Häst-podden här nedan.

  • ”Vi borde vara mer som hästar”

    ”Vi borde vara mer som hästar”

    Att hästar gör skillnad för oss människor, det ser och hör vi bevis på varje dag. Men vad finns det för stöd inom forskningen? Hur och på vilket sätt påverkar hästarna oss, rent vetenskapligt? Det är något som universitetslektorn och forskaren Catharina Carlsson fördjupat sig i. 

    Catharina har under hela sitt liv arbetat med och studerat hur hästar gör skillnad. Bland annat inom kriminalvården och för flickor med självskadebeteende. Hon är en omtyckt föreläsare och flitigt anlitad handledare och reviewer i vetenskapliga tidskrifter. Själv beskriver hon sig som en Pippi Långstrump!

    Vad är det hos hästen som gör att vi mår så bra?

    – Vi människor är ju oftast programmerade att fokusera mer på tankar än på känslor. Det hästen ger utrymme för är att kommunicera mer med känslor istället för verbalt.

    Catharina Carlsson med frieserhäst.

    I sin studie kring flickors självskadebeteende har Catharina kommit fram till vad som kan vara nyckeln till att just denna patientgrupp gynnas extra väl av hästunderstödda insatser. Hon menar att ivern att sätta diagnoser på många unga kanske inte alls handlar om personen i fråga utan om att det är kontexten som är ”fel”. Till exempel skolan.

    – Många som är ”hemmasittare” funkar alldeles utmärkt i stallet, vad beror det på? Jo här finns det utrymme för ett annat språk och man blir accepterad för den man är, hästen dömer aldrig.

    Hon menar att det är jätteskönt för de här flickorna att slippa sin diagnos en stund och bara få vara. Och då kommer helt andra förmågor fram, som de enligt forskningen inte ”ska” ha.

    – Hästar passar inte alla, men de passar ofta dem som är högsensitiva och har svårt att känna tillit till människor och behöver omedelbar acceptans för den man är i stunden, säger Catharina.

    Catharina Carlsson jobbar med hästar. Catharina Carlsson har även jobbat med patientgrupper inom Kriminalvården. Bland annat ingick hon i ett projekt där hon tillsammans med intagna skulle bygga ett stall. Det blev en jämlik plattform där de delade kunskap med varandra vilket öppnade upp för samtal och terapi.

     ”Tänk om vi människor kunde vara lite mer som hästar” har du sagt, vad menade du med det?

    – Jag menar att hästen är ickevärderande och nyfiken. Om man möter varje individ för vad de är utan förutfattade meningar så skapar det helt andra typer av emotionella samtal.

     

     

    Lyssna på hela intervjun med Catharina Carlsson i Gilla Häst-podden här.

    Se filmklippet som Catharina pratar om i podden här:

  • Yasin: ”Jag kan inte se, men jag hör avståndet till hindret”

    Yasin: ”Jag kan inte se, men jag hör avståndet till hindret”

    Yasin Haj Abdo, 20 år, är blind sedan födseln. För sex år sedan flydde han från kriget i Syrien till Sverige och hamnade i Tingsryd där han kom han i kontakt med ridskolan och började rida – och hoppa. 

    När Yasin kom till Sverige tillsammans med sin familj hade han aldrig tidigare ens klappat på en häst, men genom ridskolan i Tingsryd fick han ett nytt sammanhang och en väg in i sitt nya hemland. Det är också i stallet som han lärt sig att tala näst intill flytande svenska.

    – Jag ville verkligen lära mig svenska och bli integrerad, säger Yasin.

    Han började att rida i en grupp för personer med funktionsnedsättningar men idag rider han i en vanlig grupp där alla är seende.

    – Det finns inga svårigheter med att vara blind, men vissa saker är svårare att genomföra såklart. Men genom att göra det svåra enkelt kan man göra allt, säger Yasin.

    När han sa att ville hoppa var ridläraren Sara Carlsson inte sen på att hjälpa honom med det.

    – Jag har inte åstadkommit det här utan min grymma lärare Sara. Har man bara en stark vilja kan man komma långt, säger Yasin.

    Memorerar allt

    Att vara blind och hoppa kräver dock en del anpassningar. Vissa saker måste Sara ge instruktioner varifrån i ridhuset hindret står, då får Yasin en bild i huvudet. Han har lärt sig att memorera alla bokstäver i ridhuset och går alltid banan i förväg och memorear även den. Sedan står Sara Carlsson bredvid hindren och ropar ”här” och då kan Yasin höra vilken väg han ska rida.

    – Jag tror inte man har bättre hörsel som blind men man använder hörseln på ett annat sätt. Jag kan till exempel bedöma avståndet efter rösten. Jag förlitar mig mycket på ljud men också andra känslor, berättar Yasin.

    Yasin har deltagit i pay n’ jump på favorithästen Trolle som är en fjording. När han sitter på Trolle är han aldrig rädd säger han, för han känner att Trolle är avslappnad med honom.

    – Mötet med Trolle är det som har betytt mest för mig. Jag tror att han känner att jag är blind, han hjälper mig och jag hjälper honom, berättar Yasin.

    Yasin har fler mål med hästarna, han vill bli sjukgymnast men han vill även jobba som hästmassör. Och så drömmer han om att en dag ha egna hästar och ta ett föl som han rider in och utbildar. Målet är landslaget!

    I Gilla Häst-podden berättar Yasin om sin väg in i stallet och på vilket sätt hästarna, har gjort skillnad för honom. Lyssna på hela intervjun med Yasin här nedan.

    Se när Yasin hoppar en bana på Trolle.

     

     

     

     

     

    GILLA HÄST-PODDEN
    – en podcast även för dig som inte fattat galoppen

    Gästerna som Malin Andersson och Lisa Thorngren pratar med i Gilla Häst-podden är inte nödvändigtvis hästfrälsta, men alla har erfarenheter i hästväg. På olika sätt har de sett prov på hur hästar gör skillnad. I podden får vi lyssna på samtal om hur hästar kan spela roll för människors välmående. Och ett bättre samhälle.  

    Totalt omsätter den svenska hästnäringen 72 miljarder kronor per år, skapar 38 000 jobb och över en halv miljon svenskar ägnar sig åt hästar på sin fritid. Idag fungerar hästen även som en uppskattad medhjälpare inom rehabilitering, habilitering, psykiatri och specialpedagogik. Med avstamp i det här tror vi att det finns mycket att lära och viktiga budskap att sprida vidare.

  • ”Min drömskola är en skola där alla lyckas och lär sig”

    ”Min drömskola är en skola där alla lyckas och lär sig”

    Skulle hästar kunna spela en större roll i skolans värld? I de fall man har testat att flytta ut delar av skolarbetet till stallet, har man sett prov på hur umgänget med hästarna hjälper eleverna att träna på förmågor som är nyttiga både i skolan och i övriga livet.

    I de flesta skolor där hästar finns med på schemat, kommer initiativet från någon i personalen som är hästintresserad. Så här säger Cecilia Larsson-Ståhl, rektor på Rosengårdsskolan i Malmö, som gästade det tredje avsnittet av Gilla Häst-podden.
    – Det är en fördel om någon är hästintresserad, men inte ett måste. Har man själv hållit på med hästar känner man till alla positiva effekter som de kan generera, vilket man antagligen inte gör lika lätt om man upplever hästar som stora och skrämmande. Men genom mycket information om hur hästarna kan påverka eleverna positivt, tror jag säkert att man kan nå ut även till skolor där det inte finns hästintresserad personal.

    Finns det plats för hästar i framtidens drömskola?
    – Min drömskola är en skola där alla elever lyckas och lär sig. En skola där alla känner tilltro till framtiden och har framtidsdrömmar. Men jag skulle också gärna se en skola där hästar finns med i bilden på ett långsiktigt och strukturerat sätt. Hästar bidrar till elevernas självförtroende, elevernas självkännedom, man tränar kommunikation och ledarskap, man bygger relationer och tillit. Det är så många bitar som jag tänker att eleverna kan ta med sig in i framtiden så det är verkligen väl värt att satsa på, säger Cecilia.

    En utmaning är att även få rektorer och politiker som saknar egen erfarenhet av hästar, att se värdet av verksamheten.
    – Jag skulle önska att fler vågade satsa på att låta hästar ta plats i samhället, i skolan, sjukvården och andra ställen där det finns människor som behöver växa, utvecklas eller komma tillbaka efter sjukdom. Hästar har en fantastisk förmåga att verka avstressande, få dig att vara här och nu samtidigt som de bygger självförtroende, lär dig att kommunicera och förstå vad relationer och tillit egentligen handlar om. Även ledarskap är en förmåga man verkligen tränar med hästar. Vill vi till exempel ha fler politiker i framtiden med ett tydligt ledarskap, kan det vara väl värt att satsa på hästar, avslutar Cecilia.

    Lyssna på hela avsnittet här:

  • När hästar får plats på schemat

    När hästar får plats på schemat

    I senaste avsnittet av Gilla Häst-podden har vi besökt Rosengårdsskolan i Malmö och intervjuat rektor Cecilia Larsson-Ståhl som tagit in hästar på schemat för vissa av sina elever.

    I avsnittet berättar Cecilia om hur de kom på idén och vilken skillnad hästarna gjort, både i och utanför klassrummet. Tillsammans med Lisa Thorngren på Lära med Hästar och Malmö Ridklubb fick ett antal elever med olika utmaningar delta i ett projekt där de fått lära sig att samarbeta med hjälp av att jobba med hästar från marken.

    – Vi ville ge de här barnen en framtidstro, att få dem att förstå att de klarar mer än de tror, berättar Cecilia.

    Lära med hästar på Malmö ridklubb.

    Vi funderar också kring hur man skulle kunna inspirera fler inom skolvärlden att testa samma sak. För helt ärligt – vilket barn skulle inte vilja ha en häst som lärare? De mest positiva effekterna av projektet beskriver Cecilia som att flera av eleverna fått bättre självkänsla och lärt sig mycket om sig själva och hur de ska bli bättre på att samarbeta.

    – När du lyckas kommunicera och hantera en häst på 600 kilo så stärker det självförtroendet enormt, säger Cecilia.

    Lyssna på hela avsnittet här:

    Se filmen om Lära med hästar här:

     

    Rektor Cecilia Larsson-Ståhll.
    Rektor Cecilia Larsson-Ståhl tillsammans med Lisa Thorngren på Lära med Hästar. Efter projektet skapade eleverna tillsammans en minnesvägg på Rosengårdsskolan.