Warning: Undefined array key "url" in /home/gillahast/public_html/wp-content/plugins/seo-by-rank-math/includes/modules/schema/snippets/class-author.php on line 41
Jessica Ortiz Bergström, författare på Gilla Häst » Sida 2 av 2

Författare: Jessica Ortiz Bergström

  • Koll på jobben?

    Koll på jobben?

    Har du koll på mängden av jobb som ryms i hästnäringen? I magasinet ”Fullt fokus på jobb!” lyfter vi såväl traditionella yrken som ridlärare, travtränare och hästskötare – men även andra jobb där du får ha hästen som kollega och andra hästnära jobb, där hästkontakten är desto mindre.

    Helt enkelt en tidning att visa för politiker, SYV:are, rektorer och givetvis även för alla som är nyfikna på att söka jobb i hästnäringen. Håll till godo! Sprid den gärna 🐴

    Fullt fokus på jobb! 

     

  • Jobb finnes!

    Jobb finnes!

    Hästen erbjuder karriärmöjligheter och jobb. Korrekta villkor, god arbetsmiljö och en trygg omgivning kännetecknar seriösa verksamheter. Verksamheter som förhoppningsvis kan attrahera fler personer till hästnäringen.

    Hästnäringen omsätter 32 miljarder kronor. Här ryms 18 500 helårsjobb fördelade på närmare 38 000 människor. Men fler behövs. Vår näring är i stort behov av att få in ny arbetskraft runt om i hela landet och med så många olika typer av jobb finns även många olika vägar in. Det finns både jobb där steget till anställning är kort, och andra där det är en längre akademisk väg att vandra.

    Travtränarna har i flera år flaggat för utmaningen att hitta personal till stallen. I travsporten efterfrågas såväl hästskötare som personal med koll på motordrivna hästkrafter, och det gäller även andra delar av branschen.

    HÄSTJOBB FÖR O-HÄST-FRÄLSTA

    Många förutsätter att man måsta älska hästar för att söka jobb i hästnäringen. För många arbeten är kärleken till hästen en förutsättning, men här finns även plats för hästskeptiker och o-häst-frälsta. För många hästnärd jobb kan det räcka med att man gillar ett aktivt, praktiskt jobb, att man vill vara utomhus mycket eller behöver ett arbete på landsbygden. Att vi bidrar till sysselsättning på landsbygden, är något vi är lite extra stolta över. Förutom det faktum att man får ett jobb, kan man få ett intresse på kuppen. Det finns flera fina exempel på hur människor som tidigare stod långt från stallen, har fått ett hästintresse genom sitt jobb i en hästverksamhet. Det får man väl se som en positiv bieffekt av sitt jobb.

    Varmt välkomna till hästnäringen.
    Jag hoppas att vi ses i stallet. 

    Elin LeeApple, arbetsmarknadsansvarig på Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS).

  • 8 av 31 anledningar att gilla häst

    8 av 31 anledningar att gilla häst

    I vår folder lyfter vi 31 anledningar att Gilla Häst. Här är åtta av dem 😉 – och här hittar du hela foldern! 

    1. Bättre balans och koordination. Ett skrittpass på 30 minuter ger cirka 3 000 impulser som ryttarens muskler ska parera.
    2. Ökad styrka. Att sitta på en häst som rör sig kräver, förutom balans och koordination, aktivering av flera muskelgrupper. För att inte tala om stalljobbet som också kräver sitt.
    3. Sänker stressnivåerna. När du umgås med hästar måste du vara helt fokuserad på att vara här och nu. En positiv bieffekt av detta är att du kopplar bort stress och oro på ett naturligt sätt.
    4. Bidrar till lyckokänslor. När du umgås med djur frigörs lyckohormonet oxytocin som bland annat har starka stressdämpande effekter. Det är vad vi brukar kalla välgörande hästkrafter.
    5. Lär dig bygga starka relationer. Det är en alldeles speciell känsla att få kontakt med ett djur som du inte kan kommunicera verbalt med. Med ömsesidig tillit och respekt kan starka band utvecklas.
    6. Tålamod och ansvar. Hästar behöver tas om hand 365 dagar om året, och att lära sig göra det bra tar tid. I en alltmer uppkopplad värld erbjuder stallet och hästarna dig en fantastisk härvaro som gör gott för både kropp och själ. För ung som äldre.
    7. Ökat välmående. Det finns forskning som visar på att umgänget med hästar ger oss människor en högre grad av känslomässigt välmående, och även minskar risken för depression.
    8. Ridterapi. För patienter som rehabiliteras efter en hjärnskada, har hästunderstödd ridterapi visat sig vara väldigt effektiv.

  • Yasin: ”Jag kan inte se, men jag hör avståndet till hindret”

    Yasin: ”Jag kan inte se, men jag hör avståndet till hindret”

    Yasin Haj Abdo, 20 år, är blind sedan födseln. För sex år sedan flydde han från kriget i Syrien till Sverige och hamnade i Tingsryd där han kom han i kontakt med ridskolan och började rida – och hoppa. 

    När Yasin kom till Sverige tillsammans med sin familj hade han aldrig tidigare ens klappat på en häst, men genom ridskolan i Tingsryd fick han ett nytt sammanhang och en väg in i sitt nya hemland. Det är också i stallet som han lärt sig att tala näst intill flytande svenska.

    – Jag ville verkligen lära mig svenska och bli integrerad, säger Yasin.

    Han började att rida i en grupp för personer med funktionsnedsättningar men idag rider han i en vanlig grupp där alla är seende.

    – Det finns inga svårigheter med att vara blind, men vissa saker är svårare att genomföra såklart. Men genom att göra det svåra enkelt kan man göra allt, säger Yasin.

    När han sa att ville hoppa var ridläraren Sara Carlsson inte sen på att hjälpa honom med det.

    – Jag har inte åstadkommit det här utan min grymma lärare Sara. Har man bara en stark vilja kan man komma långt, säger Yasin.

    Memorerar allt

    Att vara blind och hoppa kräver dock en del anpassningar. Vissa saker måste Sara ge instruktioner varifrån i ridhuset hindret står, då får Yasin en bild i huvudet. Han har lärt sig att memorera alla bokstäver i ridhuset och går alltid banan i förväg och memorear även den. Sedan står Sara Carlsson bredvid hindren och ropar ”här” och då kan Yasin höra vilken väg han ska rida.

    – Jag tror inte man har bättre hörsel som blind men man använder hörseln på ett annat sätt. Jag kan till exempel bedöma avståndet efter rösten. Jag förlitar mig mycket på ljud men också andra känslor, berättar Yasin.

    Yasin har deltagit i pay n’ jump på favorithästen Trolle som är en fjording. När han sitter på Trolle är han aldrig rädd säger han, för han känner att Trolle är avslappnad med honom.

    – Mötet med Trolle är det som har betytt mest för mig. Jag tror att han känner att jag är blind, han hjälper mig och jag hjälper honom, berättar Yasin.

    Yasin har fler mål med hästarna, han vill bli sjukgymnast men han vill även jobba som hästmassör. Och så drömmer han om att en dag ha egna hästar och ta ett föl som han rider in och utbildar. Målet är landslaget!

    I Gilla Häst-podden berättar Yasin om sin väg in i stallet och på vilket sätt hästarna, har gjort skillnad för honom. Lyssna på hela intervjun med Yasin här nedan.

    Se när Yasin hoppar en bana på Trolle.

     

     

     

     

     

    GILLA HÄST-PODDEN
    – en podcast även för dig som inte fattat galoppen

    Gästerna som Malin Andersson och Lisa Thorngren pratar med i Gilla Häst-podden är inte nödvändigtvis hästfrälsta, men alla har erfarenheter i hästväg. På olika sätt har de sett prov på hur hästar gör skillnad. I podden får vi lyssna på samtal om hur hästar kan spela roll för människors välmående. Och ett bättre samhälle.  

    Totalt omsätter den svenska hästnäringen 72 miljarder kronor per år, skapar 38 000 jobb och över en halv miljon svenskar ägnar sig åt hästar på sin fritid. Idag fungerar hästen även som en uppskattad medhjälpare inom rehabilitering, habilitering, psykiatri och specialpedagogik. Med avstamp i det här tror vi att det finns mycket att lära och viktiga budskap att sprida vidare.

  • ”Min drömskola är en skola där alla lyckas och lär sig”

    ”Min drömskola är en skola där alla lyckas och lär sig”

    Skulle hästar kunna spela en större roll i skolans värld? I de fall man har testat att flytta ut delar av skolarbetet till stallet, har man sett prov på hur umgänget med hästarna hjälper eleverna att träna på förmågor som är nyttiga både i skolan och i övriga livet.

    I de flesta skolor där hästar finns med på schemat, kommer initiativet från någon i personalen som är hästintresserad. Så här säger Cecilia Larsson-Ståhl, rektor på Rosengårdsskolan i Malmö, som gästade det tredje avsnittet av Gilla Häst-podden.
    – Det är en fördel om någon är hästintresserad, men inte ett måste. Har man själv hållit på med hästar känner man till alla positiva effekter som de kan generera, vilket man antagligen inte gör lika lätt om man upplever hästar som stora och skrämmande. Men genom mycket information om hur hästarna kan påverka eleverna positivt, tror jag säkert att man kan nå ut även till skolor där det inte finns hästintresserad personal.

    Finns det plats för hästar i framtidens drömskola?
    – Min drömskola är en skola där alla elever lyckas och lär sig. En skola där alla känner tilltro till framtiden och har framtidsdrömmar. Men jag skulle också gärna se en skola där hästar finns med i bilden på ett långsiktigt och strukturerat sätt. Hästar bidrar till elevernas självförtroende, elevernas självkännedom, man tränar kommunikation och ledarskap, man bygger relationer och tillit. Det är så många bitar som jag tänker att eleverna kan ta med sig in i framtiden så det är verkligen väl värt att satsa på, säger Cecilia.

    En utmaning är att även få rektorer och politiker som saknar egen erfarenhet av hästar, att se värdet av verksamheten.
    – Jag skulle önska att fler vågade satsa på att låta hästar ta plats i samhället, i skolan, sjukvården och andra ställen där det finns människor som behöver växa, utvecklas eller komma tillbaka efter sjukdom. Hästar har en fantastisk förmåga att verka avstressande, få dig att vara här och nu samtidigt som de bygger självförtroende, lär dig att kommunicera och förstå vad relationer och tillit egentligen handlar om. Även ledarskap är en förmåga man verkligen tränar med hästar. Vill vi till exempel ha fler politiker i framtiden med ett tydligt ledarskap, kan det vara väl värt att satsa på hästar, avslutar Cecilia.

    Lyssna på hela avsnittet här:

  • Välgörande hästkrafter i centrum

    Välgörande hästkrafter i centrum

    Det karaktäristiska hovklappret fyller ljudrummet när de närmare 50 hästarna taktar över asfalten längs Birger Jarlsgatan. Marschen som spelas ackompanjeras av en och annan frustning. Solen strålar över vaktparaden som rör sig mot Stockholms Slott. Lika mycket ett stycke historia i det svenska statsceremonielet, som ett kulturarv som berör. 

    Den beridna vaktparaden är en symbol för Sverige. Inte minst spelar den en betydelsefull roll som en del av det svenska kulturarvet vid statsbesök, nationaldagsfirande och kungliga bröllop. Men i takt med att vårt samhälle blir allt mer urbaniserat, bidrar hästarnas närvaro i staden till något mer än så. En upplevelse som engagerar och berör så till den grad att verksamheten numera finns med i förteckningen över immateriella kulturarv i Sverige. Det till trots, finansieras den inte av staten. Föreningen för Beridna Högvakten står för både inköp och utbildning av de närmare 80 hästar som ryms i verksamheten, liksom hälften av kostnaderna för driften av stallen på Kavallerikasern. Så har det fungerat allt sedan Försvarsmakten tvingades till kraftiga nedskärningar för 35 år sedan. Där och då stod man inför alternativet att lägga ned hela verksamheten.

    – Att en ideell förening äger och utbildar hästar som sedan lämnas över till Försvarsmakten kan tyckas märkligt, men så hänger det ihop. Utan föreningen, våra närmare 23 000 medlemmar, samarbetspartners och donatorer skulle den här traditionen upphöra, förklarar Lena Linn som är generalsekreterare i Föreningen för den Beridna Högvakten.

    VILKET HÄSTJOBB

    ATG är en av föreningens samarbetspartners som bidrar till att traditionen med hästar i våra vaktparader kan fortleva.

    – Samarbetet grundar sig i hästen, vårt gemensamma intresse. Genom vaktparaden sätts hästarna i centrum och möjliggör för fler människor att uppleva dem på nära håll, säger Maria Guggenberger, hållbarhetschef på ATG.

    Långt ifrån alla hästar kvalificerar sig för jobbet. För att överhuvudtaget vara aktuell att köpas in, ska hästen vara: svenskfödd, fux (ljusbrun), 165-175 cm i mankhöjd och valack (kastrerad hingst). En korrekt exteriör är ytterligare en förutsättning, att den är fyra år och har ett lugnt och stabilt temperament två till. Trion som jobbar med att rekrytera hästar består av Marcus Lundholm, Johan Lundin och Harald Jönsson. Tillsammans scoutar de fram sex till åtta hästar varje år. Första året får hästarna sin grundutbildning, många gånger på Ridskolan Strömsholm. Efter det blir det fortsatt utbildning och miljöträning inne i huvudstaden. Hästarna behåller sina gamla namn i passen, men får nya tjänstgöringsnamn på ”årets bokstav” i enlighet med militär tradition.

    – Det händer att enstaka hästar inte fungerar i stadsmiljön, men de allra flesta lär sig snabbt. När hästarna är ungefär sex år gamla, kan de börja jobba fullt ut och sedan brukar de gå i pension när de är omkring 18 år, berättar Marcus Lundholm.

    Hästarna som tar plats i vaktparaden värnas med kunskap och respekt. Till vardags står de i moderna stallar och på somrarna går de minst fyra veckor på grönbete.

    – Vi vill vara ett föredöme när det gäller hästvälfärd, och därför har Beridna Högvakten även ett Hästvälfärdsråd tillsammans med bland annat Försvarsmakten och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). SLU kan även nyttja Beridna Högvaktens hästar för forskningsprojekt, vilket är positivt för hästvälfärden i ett större perspektiv, avslutar Lena Linn.

    TEXT: Artikeln är ursprungligen skriven på uppdrag av ATG. 

  • Välkommen till Gilla Häst

    Välkommen till Gilla Häst

    Gilla Häst såg dagens ljus inför riksdagsvalet 2014. Spelbolaget ATG, som ägs av trav- och galoppsporterna, samlade ett antal större hästorganisationer för att sprida och stärka hästens roll i samhället. En sida startade på Facebook (här hittar du den) och initiativet tog till och med plats i huvudstaden när Kungsträdgården fylldes av hästkraft en dag i maj.

    Under 2019 lämnades Gilla Häst över till Hästnäringens Nationella Stiftelse, och syftet är att ta vid där allt började. Genom att dela med oss av goda exempel där hästar gjort skillnad, synliggöra initiativ med välgörande hästkrafter och lyfta projekt och satsningar som gjort det möjligt för fler att komma nära hästen, vill vi kort och gott få fler att prata häst – och få fler att gilla häst. 

    På den här sajten vill vi även underlätta för nya att hitta in i stallen – oavsett om det är ridskola, travskola, travsport, galoppsport, uppfödning, islandshästar, westernridning, shetlandsponnyer eller brukshästar som lockar. Det finns en häst för alla, och det vill vi lyfta fram. Vi hoppas även att ni som följer oss och delar vår övertygelse om att vi människor mår bra av att umgås med hästar, hjälper oss att dela våra berättelser.

    Ha en fin dag & följ oss gärna (vi finns här, på FB och Instagram),
    Jessica Ortiz Bergström, projektledare