Kategori: God hälsa och välbefinnande

På Stallyckan i Mark, assisterar hästen Baltazar sjukgymnasten Margareta Håkansson i hennes arbete med rehabilitering. ”Att jobba tillsammans med häst ger mig mycket större möjligheter med behandlingen” säger Margareta.

Margareta Håkansson är legitimerad sjukgymnast och får ibland förstärkning i sitt jobb med hjälp av hästen Baltazar. Hästunderstödd fysioterapi har nämligen visat sig vara en väldig effektiv metod på flera olika patienter.

– Jag blir en bättre sjukgymnast när jag jobbar tillsammans med häst för den ger mig ytterligare möjligheter. Istället för att jobba tvådimensionellt på en arbetsbänk med patienten öppnar hästen upp för en tredimensionell inverkan. Det blir högre kvalitet på behandlingen helt enkelt, säger Margareta.

Baltazars uppgifter är att assistera Margareta och han är särskilt lämpad för uppdraget då han är mentalt stabil men även känslig. Många av Margaretas patienter lider av olika typer av smärttillstånd eller bäckenbottsproblematik. Ridningen hjälper till att stärka upp bålstabiliteten och bäckenbottenmuskulaturen utan att belasta lederna. Ridningen ger också en spänningsreglering i kroppen.

Stora möjligheter för Covid-19 patienter

Som alla vet hänger kropp och knopp ihop och ridningen är positiv även för den mentala hälsan. Margareta har jobbat med patienter som drabbats av utmattningssyndrom. Med långa ridturer i skogen hjälper Baltazar till att få sin ryttare att koppla av och ”komma tillbaka”.

– Den avstressande effekten av skogen är väldigt stark och då ska vi ta tillvara på det, säger Margareta.

Margareta ser även ytterligare stora möjligheter för hästunderstödd rehabilitering framöver – nämligen för de som drabbats av Covid-19 och fått svåra symtom.

– Hästen är en god resurs för patienter som behöver komma tillbaka med hjälp av en skonsam fysträning, säger Margareta.

Se hela klippet på Svt Fråga Doktorn här (ca 12 minuter in i programmet) 

Therese Lilliesköld är Sveriges enda Antrozoolog och arbetar med att undersöka hur relationen mellan människa och djur påverkas av varandra. 

Antrozoologi är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som utgår ifrån relationer och interaktioner mellan människor och djur. Antrozoolog Therese Lilliesköld är i grunden biolog med inriktning etologi och med en Master i Antrozoologi. Hon är idag ensam om titeln i Sverige. Sin masteravhandling skrev hon om barn och djur som lever tillsammans och utsätts för våld i familjen, och hon har även forskat om anknytningen mellan barn och djur. Therese är mycket engagerad i hur barns utveckling påverkas av kontakt med djur samt hur den empatiska förmågan kan stärkas eller försvagas.

Djuren är en familjemedlem

I sitt företag Empatia ger hon föreläsningar på bland annat förskolor, skolor, lärarutbildningar och universitet. På seminariet Hästen, folkhälsan och Agenda 2030 pratade Therese om samspelet mellan djur och människa och djurens betydelse för barnets känslomässiga utveckling.

– Det finns en allmän bild av att djur är viktiga, men att människor alltid ska prioriteras högre vid t. ex en nödsituation. Känslomässigt fungerar många människor inte så, då känslorna till djuret är så starka. Man ser det som en familjemedlem, som är jämbördig i relation till en människa, säger Therese.

Det har visat sig tydligt vid naturkatastrofer när människor ska evakueras och måste lämna sina djur. Även många som lever i utsatthet som t ex hemlöshet väljer ofta djurets välfärd framför sin egen. När man följt dessa grupper har det visat att många väljer att sova ute på gatan istället för att gå till ett härbärge om de inte får ta med sina djur dit.

Djurets betydelse för barnets känslomässiga utveckling

Relationen till djur har ofta en stor påverkan på barn. Innan de formas in i samhällsbilden har många barn den spontana upplevelsen att djur är personer och relaterar till dem som det. I en studie på en grupp barn angav 96% av barnen ett djur bland de viktigaste personerna i sitt liv. Med djuret kan de vara sig själva och berätta hur de känner. Barn som lever eller har levt i familjer där det finns våld, har ofta en bristfällig relation till vuxna och då kan att anknytningen till ett djur vara ett stöd för barnet.

Djurens påverkan

Vi människor påverkas både fysiskt och psykiskt av djur. Fysiologiska händelser som att oxytocin, (som man väldigt förenklat kan säga är ett ”må bra-hormon”), utsöndras om vi är nära eller fysiskt interagerar med ett djur som vi tycker om.

Man har vid studier på gruppnivå sett att barn som växer upp med djur har:

• En högre grad av känslomässigt välmående
• Minskad depression
• Stärkt självförtroende
• Stärkt social förmåga
• Minskad upplevd ensamhet

Barn som har varit utsatta för våld väljer hellre att prata genom att berätta om sina djur, och i vissa fall kan det vara den enda ingången som finns. Forskning har visat att djur kan vara en ingång till att få barn att prata om sina känslor t ex vid förhör.

Therese har varit delaktig i att ta fram material med empatistärkande övningar som används i skolor och förskolor. Djurrelaterade övningar har visat sig påverka barns empatiska förmåga både för djur och människor. Det leder också till minskad mobbing och bättre samspel mellan barnen.

Vad tycker du är de viktigaste egenskaperna som kan stärkas av relationen till ett djur?

– Djuren hjälper oss till förståelse och medkänsla med andra. Att ha en relation med någon som är olik en själv skapar en förståelse både för sig själv och för andra. Pratar man om måendet så får man en stärkt känsla av sammanhang, att man är någon i världen och blir man accepterad som sig själv, säger Therese.

Läs mer om Therese verksamhet och utbildningar på empatia.se

Text: Elin LeeApple

Eva-Lena Rehn är utbildad specialpedagog och även inom hästunderstödda insatser. Hon driver företaget Learnimal där hon jobbar med hästar och hundar i pedagogiskt arbete. Hennes uppdragsgivare är skola och psykiatri och hon jobbar med barn och unga där man ”provat allt” och som har en problematisk skolfrånvaro och ofta en underliggande NPF-diagnos.

De barnen som kommer till Learnimal är några av de tusentals barn i Sverige som saknar fungerande skolgång, så kallade ”hemmasittare”. Men Eva-Lena tycker det är fel att använda det ordet på barn som har lång skolfrånvaro för det är att lägga skulden på barnet.
– Det finns alltid en orsak bakom som de vuxna måste ta reda på och hjälpa barnet med.

Utgångspunkten i Learnimals verksamhet är att djuren har en avväpnande effekt och öppnar upp för kommunikation och känslor. Vid beröring av djur ökar oxytocinet i kroppen som i sin tur ofta bryter isen hos deltagarna som kanske har svårt att öppna sig och bygga nya relationer. Målen är individuella för alla deltagare, men måendet är viktigare än att mäta resultat.

– För en individ kan målet vara att våga prata för en annan kan målet vara att komma ut från hemmet över huvud taget. Vi är alltid tydliga med uppdragsgivaren vad vi vill uppnå, säger Eva-Lena.

Barnen kommer en och en till gården och passen inleds med att man pratar om hur veckan har varit, stämmer av dagsformen och pratar om känslor och förväntningar. Sedan hämtar man in hästen från hagen, känner av den och pratar om vilka känslor som den upplever. Mycket av verksamheten pågår från marken men även på hästryggen om deltagaren känner sig bekväm med det. Ett pass brukar pågå i 3,5 timme och hela tiden byggs deltagaren upp genom positiv förstärkning.

– Vi använder aldrig några negativa termer, gör inte så där, eller det där får du inte göra. Eftersom många av barnen har trauman i bagaget så lyfter vi endast det som är positivt, säger Eva Lena.

Vad får deltagarna med sig när de varit hos dig? 

– Eleverna har ofta en stämpel eller ett stigma på grund av deras icke-fungerande skolgång. Djuren dömer inte vilket ger dem en ny känsla av att lyckas.

Hur jobbar du med säkerheten kring djuren och deltagarna?

– Det är relativt enkelt för mig då jag bara har en häst i verksamheten som är min egen och känner honom väl. Han är uppstallad på ett mindre ställe där fokus ligger på hästens bästa. Jag läser av min häst under hela passet och ser till att han alltid är harmonisk och mår bra. Det finns alltid en liten olycksrisk såklart när vi pratar om hästar, därför måste man vara helt fokuserad under passen. Det gör ju också att man är vaken och här och nu, vilket hjälper många att bemästra sina rädslor och lär sig acceptera att du inte kan påverka allt.

Hur kan hästen fungera som ett ”överföringsobjekt”?

– Djur är perfekta som överföringsobjekt eftersom man får något annat att fokusera på. Genom den fysiska närheten kommer du in i en annan dimension. Vi pratar mycket om hur hästen reagerar och tolkar deras känslor. Samtalen flyter på efter en stund när man blir jämlik i en gemensamhet. Vi blir som en triad jag, barnet och hästen och då blir det också ofarligt att prata med mig.

Övningar i kroppskännedom till häst, hur fungerar det?

– När deltagarna sitter uppsuttet till häst så gör hästens rytm och vaggandet från steget att de automatiskt blir avslappnade i kroppen. Då får de till exempel blunda och känna av hur det känns i de olika kroppsdelarna. Finns det några spänningar i armar, ben eller någon annanstans. Hur känns det om man sitter tyst en minut, vad händer om man är tyst i 2 minuter. Ofta fastnar trauman i kroppen och de här övningarna hjälper till att lösa upp dem.

Vad är det bäst med din verksamhet anser du?

– Målet är att ju att förstå sig själv, sina tankar och reaktioner genom att läsa av hästen. Men djuren skapar också så mycket glädje och ger möjligheter till skratt.

På ridskolan i Vingåker har man 16 elever med funktionsvariationer ridande varje vecka. Sedan fem år tillbaka har de även samarbete med den dagliga verksamheten i kommunen. Då får personer som står långt ifrån arbetsmarknaden komma och jobba med enklare arbetsuppgifter med allt som ingår i stallsysslorna.  

– Det är uppgifter som är nödvändiga för oss att få gjorda men också ”riktiga” och betydelsefulla för gänget som får ett sammanhang och en gemenskap, säger Johannah Ström, ridskolechef på Vingåkers ridskola.

Genom att tydligt strukturera upp arbetet med checklistor, färgkoder och bildstöd blir arbetet hanterbart för deltagarna men även den övriga verksamheten är hjälpt av detta.

Eftersom ridskolan ofta står ”tom” dagtid bedrivs mycket av projekten då, vilket också får verksamheten att gå runt. Projekten initieras oftast av föreningen själva och de har en lång tradition av att jobba med hästunderstödda insatser.

I projektet ”Ridning för alla” i samarbete med barnhabiliteringen i Katrineholm kommer barn som blir ordinerade ridning av sina sjukgymnaster. Föreningen tillhandahåller då hästar som är lämpade medan sjukgymnasten ansvarar för deltagarna. Fokus är att jobba med balans, avslappning, upplevelse och samarbete med hästen. Resultatet av habiliteringsridningen är mycket gott. Barnen får en ökad bålstabilitet och bättre mobilitet men de lär sig också att fungera i grupp något som kan vara en utmaning för barn inom autismspektrumet.

Trots att föreningen driver flera projekt och har en vana att initiera hästunderstödda insatser efterlyser man mer samarbete med skolan, vården och socialtjänsten så att de får en inblick i vad ridskolan kan erbjuda.

– Skolan kan vara en brygga in till stallet för dem som inte vågar ta steget till en ny hobby. Man måste också förstå att det ger resultat fast det är resurskrävande. Många mår så mycket bättre både psykiskt och fysiskt när de är i stallet. Det är inte bara ridningen i sig utan allt runtomkring i stallet också, säger Johannah.

Vilka personer är det som kommer från den dagliga verksamheten och hur ser arbetsdagen ut?

– Det är personer som har svårt att klara av ett vanligt arbete, många av dem har en autismdiagnos i botten. De kommer till oss måndag till torsdag och jobbar två timmar på förmiddagen. De är verkligen en resurs för oss och gör sådant som vi själva har svårt att hinna med.

Ni driver ju flera olika projekt. Vem är det som initierar alla dessa projekt?

– De flesta idéerna kommer från oss som jobbar i föreningen. Vi är väldigt engagerade allihop och är intresserade av att hitta nya vägar. Det har länge varit viktigt för oss på Vingåker att jobba med den här typen av verksamheter, så det sitter lite väggarna också!

Är det inte svårt att veta hur man ska bemöta personer med olika typer av funktionsvariationer? Har ni någon utbildning?

– Vi behandlar alla lika när de kommer till oss, vi pratar inte om vad de olika deltagarna har för diagnos eller svårigheter. Handledarna, som också är med, är väldigt duktiga och briefar oss med allt vi behöver veta om det är särskilda behov som behöver tas hänsyn till. Någon kanske har svårt med ögonkontakt eller är ickeverbal. Ingen i personalen tycker att någonting är konstigt. Men alla som jobbar i verksamheten har utbildning i hur man möter personer med särskilda behov.

Hur jobbar ni med bildstöd, har ni utvecklat det själva eller finns det färdiga mallar?

– Vi har utvecklat det själva men med hjälp så klart från specialpedagoger bland annat. Bildstödet är bra även för föräldrar som kanske är i stallet för första gången eller för barn som inte kan läsa. Vi har lyssnat in vad som behövs för våra deltagare och utvecklar stödet vartefter. Det förenklar kommunikationen enormt.

Vad är good enough-projektet som ni jobbar med?

– Det kommer ursprungligen från Kungsörs ridskola och är ett program där man jobbar med att stärka självkänslan hos ungdomar. Det går ut på att delta i övningar som ligger lite utanför komfortzonen och syftar till att man ska känna sig bra som man är utan att behöva prestera.

Tips från Vingåker – fördelarna med att jobba med hästunderstödda insatser

• Många av projekten blir en inkörsport för eleverna för att sedan även våga komma till stallet på fritiden.
• Att jobba med checklistor, scheman och bildstöd förenklar vardagen för deltagarna men även för nya personer i verksamheten.
• Det finns många goda resultat för barnen som har deltagit i habiliteringsridningen. De har fått förbättrad bålstyrka, muskelstyrka och bättre rörlighet.
• Hästen är otrolig som verktyg, både i stallet och i ridhuset. De hjälper oss att gå, finna lugn, kommunicera utan ord och empati bland annat.
• Se ridskolan som en resurs! Det kan vara svårt för gruppen barn och unga med funktionsvariationer att våga börja med en hobby. Verksamheten hos oss sänker trösklarna in till stallen.

Med hästens hjälp kan patienter som lider av psykisk ohälsa få uppleva kravlös närhet och förbättra sitt mående. Anne Källgren på Kyrsta Häst erbjuder hästunderstödd terapi och ser de positiva resultaten på nära håll.

Anne Källgren på Kyrsta Häst erbjuder hästunderstödd terapi för personer som lider av psykisk ohälsa. Anne är utbildad mentalskötare och har kompetens inom socialpsykiatri och rehabiliteringsvetenskap. Men hon är också utbildad ridinstruktör, ridterapeut och har lång erfarenhet av att jobba med hästunderstödda insatser. Bland annat har hon jobbat med elever som har särskilda behov och en problematisk skolfrånvaro. Metoden hon använder sig av har utgångspunkt ur compassionfokuserad terapi. Där tränar man bland annat på att få ett vänligare och varmare förhållningssätt till sig själv och andra.

En av Annes viktigast utgångspunkter när hon jobbar med hästunderstödd terapi är att man behöver vara tydlig med att koppla hästen till insatsen och uppdraget. Den som ansvarar för hästen behöver inte bara förstå patientens behov utan också lära sig vad hästen har för behov för att klara av sina uppgifter. Hästen är inte en terapeut.

– Hästens medverkan hjälper till att skapa den relation som behövs för att du ska kunna nå din klient, berättar Anne.

Med hästens hjälp kan träffarna få olika innehåll. Det kan till exempel vara rekreation – syftet är då välbefinnande och avkoppling, och fokus på det som känns bra och det man vill. Om målet är terapi då behöver fokus ligga på det som behöver förändras eller arbetas med. Här behövs då tydliga mål med träffarna. Ett annat innehåll för träffen kan vara relationellt.

– Då kan jag via hästen visa en relation som inte är skadad. Att kunna få vara nära utan baktankar. Många av klienterna har blivit utsatta för olika typer av övergrepp och har problem med fysisk närhet. Med hästens hjälp kan vi uppleva kravlös närhet.

Hästunderstödda insatser handlar inte om att överlåta en massa jobb till hästen. Det är viktigt att komma ihåg att hästen är en fullvärdig medlem av sessionen som pågår. Anne betonar vikten av att låta hästen ha anknytningspersoner för att verksamheten ska bli trygg för alla.

Hur väljer du ut vilka hästar som ska ingå i verksamheten?

– För mig handlar det inte om en särskild typ av häst utan det är snarare matchningen med deltagaren som är viktig. Jag presenterar hästarna för patienterna och berättar om deras bakgrund och om man blir nyfiken är det en bra matchning. Det är viktigt att deltagaren får vara med och välja aktivt för att det ska bli bra. Men det är klart, man väljer inte den största hästen eller en unghäst i verksamheten, tryggheten är viktig.

Finns det särskilda kriterier för hur hästarna ska vara?

– Egentligen inte, alla hästar kan bidra med någonting. Jag har ett shettissto som är 28 år gammal som är helt fantastisk. Hon är omsorgstagande och har en otrolig förmåga att lugna ner deltagarna. Man behöver inte stirra sig blind på att det inte går att rida. Det är i mötet med hästen det sker under.

Vad är det som avgör om du ska köpa in en häst eller ej?

– Det måste finnas en relationell roll. Jag och hästen måste klicka för att jag ska kunna läsa av de underströmmarna av känslor och information man får från dem. Det viktigaste är att jag får veta hästens historia så att det slår an en sträng i mig.

Är det bara dina egna hästar som ingår i verksamheten eller hyr du in hästar?

– Jag har bara mina egna hästar efter som vi bygger relationer långsiktigt. Jag skulle inte få samma resultat om jag inte känner hästen väl.

Hur många hästar har du i verksamheten och hur ser miljön runtomkring ut?

– Just nu har jag sex hästar som har mycket utevistelse när de inte jobbar. Mina hästar jobbar max två timmar åt gången under ett arbetspass.

Har du personal eller sköter du allt själv?

– Jag jobbar helt själv på min gård och jobbar med terapin på halvtid. Men sedan finns det ett team kring varje klient från behandlingshemmet.